Fornfynd av ett praktfullt halssmycke av guld, bestående av fem på varandra lagda rör prydligt ornerade och med fina drakfigurer med flera sirater insatta i rörens mellanrum och försedda med gångled för att kunna öppnad. Vikt 707 gram. Funnet av drängen Anders Jönsson och Johan Pettersson vid grävningsarbete i en förbi ladugården ledande väg å handlanden Johan Melens, Färjestaden, Torslunda socken, ägor. Inlöstes med 17949 riksdaler och 30 öre riksmynt genom extra statsanslag beviljat av Kunglig Majestät 1860.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ gjorde stora prov med tryckluftbromsade tåg 9-13 augusti 1920 i backarna på linjen Ånge-Bräcke. Tåget står i södra infarten till Bräcke station. Loken är två vedeldade E-lok med tryckluftbromsapparater och troligen är det E 1460 och E 1461 (enligt annat foto från proven). Första vagnen är en inlånad Preußisk mätvagn med nummer 8952. Tågsättet består av 132 axlar med en vikt av 1266 ton och det är 694 meter långt.
Lok nr 1 på provsträckan för elektriska försöksdriften vid Järva station. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxligt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160ton.
Statens Järnvägar, SJ järnvägsolycka i Kil tåg 4872 den 14 januari 1949 Tåget, som bestod av 60 vagnar och hade en tågvikt av 1006 ton och var på väg Göteborg-Falun sammanstötte med ett tågsätt på grund av fellagd växel. Lokets vikt 80 ton. Inga nämnvärda skador uppstod å spår eller andra vagnar. Å loket skadades ej ens en fönsterruta. Elströmmen bröts ej genom olyckan.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
Statens Järnvägar, SJ ellok 1. Personvagnen är SJ Bo3 1506 som har utrustats för att delta i försöken. Tillverkare Westinghouse Electric & Manufacturing Co i Pittsburg, USA. Modellen var ett tvåaxliogt ramverkslok med gjutna ramar enligt amerikansk standard för mindre likströmslok. Båda axlarna var drivna och motorerna var tassmotorer. Motorns moment överfördes till drivaxeln genom en ensidig kuggväxel. Användes på banan mellan Stockholm - Tomteboda - Järva. På Värtabanan hade loket framfört tåg med en högsta vikt av 160 ton.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning i Skedemosse 1964. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning vid Skedemosse. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Foto på två pojkar och en av sju stycken guldringar 20/3 1960. Ormhuvudring, mossfynd, är från romersk järnålder - folkvandringstid, funnen av Ulf Erik Hagberg 1960. Kring Kristi födelse var Skedemosse en av södra Sveriges mest betydande offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - det gjorde man för att man ville blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden, hittad av antikvarie Ulf Erik Hagberg.
Kung Gustaf VI Adolf med Ulf Erik Hagberg och några andra som gräver vid Skedemosse. Gustaf VI Adolf var då en ivrig och kunnig amatörarkeolog. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, närbild på boet. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Boet nedfallet i källaren sedan det lossnat i sina fästen. Pilarna ger en uppfattning om hur boet ursprungligen suttit. I taket och på väggen till höger framträder spår efter boets kittytor. Nedtill till höger ett stycke som brutis loss när boet föll ned.'' :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-9. Samma motiv som fotonr. 5086:3.'
fotografi, photograph
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Pansarbil m/40 Lynx 1939 beställdes 30 pansarbilar av modellen Lynx från Landsverk som lade ut produktionen på Volvo. Bilarna betecknades Pansarbil m/40. Lynx hade kommit till utifrån en dansk kravspecifikation. Största delen av de danska bilarna beslagtogs av Sverige och fick beteckningen m/39. Exteriört är de båda modellerna mycket lika. Karossen var helsvetsad och pansaret upp till 13 mm tjockt. I tornet satt, parallellt, en Bofors 20 mm automatkanon och en 8 mm kulspruta m/36. I chassit satt en kulspruta i vardera riktningen. Trots fyrhjulsdrift var terrängframkomligheten begränsad, främst p.g.a. hög vikt. Bilen hade fyrhjulsstyrning, en förare i vardera änden och gick att köra lika fort åt båda hållen. Bilen hade två vägmätare som vardera mätte körsträckan endast i sin riktning. Bilen blev mycket omtyckt och hade god tillförlitlighet. Den hade för tiden - och för att vara ett lätt stridsfordon - hög eldkraft, tyst gång, avancerad sambandsutrustning och kunde hålla hög hastighet. 1958 utgick pansarbilarna ur organisationen. Text: Arsenalen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.