Södra Bosgården, Öja, Kyrketorp. Trösklag. Fr.v. vid hästen äg. Ernst Strak, på bo mmen skräddare Albin Gren, Harlad Stark. Mitt för verket stenhuggare August Johansson (ägde trökverket). På andra sidan ?, gossen Erik Alexandersson. Nedanför Sven Larsson i Nyborg, Albin Blad, "Tuppa-Viktor" och Albins far.
Från 299 kr
Dammen vid Stallbacken i Hofors omkring 1920. Huset till vänster byggdes omkring 1890 där fick rasänkorna bostad efter det att taket rasat in i verket, vintern 1895. Sedan blev det bostäder och telegraf. Slaggstensbyggnaden till höger. Gjuteri sedan en mekanisk verkstad och plåtslager. På 1920-talet mejeri.
Vy från Tannefors sluss mot Linköpings stad. Till höger om slussen ses dammarna till stadens första vattenverk. Anm: Fotografen har själv daterat fotografiet till år 1901. Den observante kan emellertid se att, sedermera, Linnéskolan är under uppbyggnad. Den stod i själva verket klar 1898.
Tomtebobarnen - Elsa Beskow
Solägget - Elsa Beskow
Exteriör, Entré, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Entré, Fotografi, Photograph
Exteriör, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Fotografi, Photograph
Lövingsborg har haft sitt läge strax norr om byn Skog sedan snickaren Per Oscar Svanström lät uppföra huset 1866. Själv flyttade han kort därefter och den familj som fram till fototillfället främst verkat på platsen var arbetaren Karl August Johansson och dennes maka Axelina Maria Karlsson. Redan år 1889 hade de flyttat in och nu skrev man 1921. I själva verket kom det att bo i Lövingsborg nästan lika lång tid därefter. Först år 1949 vek krafterna för Axelina Maria och hon flyttade in på ålderdomshemmet tvärs över landsvägen från bostaden. Maken Karl August gick bort året därpå, fortfarande skriven i Lövingsborg.
En av de bägge inmponerande jättegrytorna i kanten av Kjettilsberget invid Sandbäcksgatan i Linköping. Här dokumenterad omkring förra sekelskiftet och även om fascinationen av fenomenet rimligtvis varit stor var respekten för just dessa som synes inte stor. Faktum är att de bägge jättegrytorna uppmärksammades först 1914 då de efter förslag av stadsfullmäktige tömdes på växtlighet, skräp och köksavfall och som tidningen Östgöten skrev, Först nu får man se, huru betydande dessa jättegrytor i själfva verket äro.
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Carl Ulfsparre af Broxvik, här porträtterad civilklädd i norrköpingsfotografen john Eschrichts ateljé. Hans liv var i själva verket starkt präglat av det militära. Från kadett vid Karlberg år 1843 till överstelöjtnants avsked 1887 vid Första livgrenadjärregementet i Linköping, kvarstod han i armén ända till 1895. Från 1854 var han gift med Lotten Lilliestierna. Makarna kom att föra en ambulerande tillvaro med hemvist i Skärkind, Linköping, Stjärnorp, Ljung och Gränna. I sistnämnda ort avled han i juni månad 1899, strax före sin 70-årsdag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.