Exteriör, Entré, Fasad, Fotografi, Photograph
Från 299 kr
Fasad, Exteriör, Entré, Fotografi, Photograph
Exteriör, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Fotografi, Photograph
Lövingsborg har haft sitt läge strax norr om byn Skog sedan snickaren Per Oscar Svanström lät uppföra huset 1866. Själv flyttade han kort därefter och den familj som fram till fototillfället främst verkat på platsen var arbetaren Karl August Johansson och dennes maka Axelina Maria Karlsson. Redan år 1889 hade de flyttat in och nu skrev man 1921. I själva verket kom det att bo i Lövingsborg nästan lika lång tid därefter. Först år 1949 vek krafterna för Axelina Maria och hon flyttade in på ålderdomshemmet tvärs över landsvägen från bostaden. Maken Karl August gick bort året därpå, fortfarande skriven i Lövingsborg.
En av de bägge inmponerande jättegrytorna i kanten av Kjettilsberget invid Sandbäcksgatan i Linköping. Här dokumenterad omkring förra sekelskiftet och även om fascinationen av fenomenet rimligtvis varit stor var respekten för just dessa som synes inte stor. Faktum är att de bägge jättegrytorna uppmärksammades först 1914 då de efter förslag av stadsfullmäktige tömdes på växtlighet, skräp och köksavfall och som tidningen Östgöten skrev, Först nu får man se, huru betydande dessa jättegrytor i själfva verket äro.
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Carl Ulfsparre af Broxvik, här porträtterad civilklädd i norrköpingsfotografen john Eschrichts ateljé. Hans liv var i själva verket starkt präglat av det militära. Från kadett vid Karlberg år 1843 till överstelöjtnants avsked 1887 vid Första livgrenadjärregementet i Linköping, kvarstod han i armén ända till 1895. Från 1854 var han gift med Lotten Lilliestierna. Makarna kom att föra en ambulerande tillvaro med hemvist i Skärkind, Linköping, Stjärnorp, Ljung och Gränna. I sistnämnda ort avled han i juni månad 1899, strax före sin 70-årsdag.
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
'Fig. 1) Huggormens överkäksben med gifttand och reservtänder, från sidan. :: Fig. 2) Huggormens överkäksben med gifttand och reservtänder, framifrån. :: Fig. 3) Ödlesnokens vänstra överkäksben med gifttänder, sett från sidan. :: Fig. 4) Ödlesnokens högra överkäksben med gifttänder, sett från andra sidan. :: Alla bilderna i 2ggrs förstorning. :: Ingår i serie med fotonr. 4501:1-60 ur ingenjör Otto Cyréns ''Ormar i fantasi och verklighet''. Bilden med på s.47 i verket.'
Vy från Störtfjället över Kvarnbygatan "Kråkan" i östlig riktning, år 2015. Till vänster bakom grenverket låg tidigare SOABs anläggningar. De såg stora ut från "Kråkan" men i själva verket var fabriksområdet kringskuret av Boråsbanan, Mölndalsfallen och bebyggelsen vid Gamla torget. Företaget kunde inte expandera och lade därför ner verksamheten i Mölndal år 2007. Senare byggdes bostadsområdet Kvarnbyterrassen på platsen. I den beiga byggnaden i mitten låg tidigare Samuelsons fabrik "Strumpan" (Kvarnbygatan 10-14), senare: Mölndals stadsmuseum. Nedanför ligger den höga, röda tegelbyggnaden Stora Götafors.
IFÖ-VERKEN
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.