Göteborg - Borås Järnväg, GBJ, Hållplats anlagd 1900. Nytt stationshus, envånings i trä, uppfört 1944. Hållplats öppnad 1894, med ett då uppfört mindre 'plankhus' och träplattform. 1927 uppsattes hållplatssignal. 1944 byggdes en ny större hållplatsstuga, en våning i trä, utbyggt för att ge större utrymme för godhantering 1946. Posten flyttade från stationshuset 1.7.1966 och då blev stationen obemannad. Tåguppehållen drogs in fr o m 25 maj 1978. Stationshuset revs i januari 1981. (Nummer skylt bil G29275.)
Från 299 kr
Det är trångt om utrymmet för paketen vid Malmö 17.
Gjuteriet, utrymmet för kärnformning efter period av uthyrning till "bilentusiasterna"
Torpedrum. Utrymmet under durk mellan torpedtuber, sett förifrån.
Torpedrum. Utrymmet under durk mellan torpedtuberna, sett akterifrån.
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
'Utrymmet mellan trappan, upp från entréplan, och f.d. ytterväggen nu innervägg. :: :: Fotonr. 7095 består av en bildserie som dokumenterar diverse utrymmen i byggnaden så som kontor, arbetsplatser, arbetsrum, magasin m.m. Bilder tagna före och efter olika ombyggnationer bl.a.'
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Det första tecknet av bildens hus ger skuldebrevets underteckning per den 1 april år 1900, och kort därefter uppfördes byggnaden utmed Snickaregatans dåvarande bredd. Liksom många andra hus från tiden gavs Snickaregatan 19 en kort omloppstid. Idag sedan länge rivet för ökad gatubredd och vidare utrymme för parkeringshuset Druvan och den i senare tid utlagda Wavrinskys gränd. Vid sidan av det gamla huset kan inte bröderna Starcks Beviks förbigås i sammanhanget. Reservdelslagret har utvecklats och expanderat och är alltjämt i ett självklart medvetande bland motorintresserade.
Montör och maskinföreståndare Kruse Johansson vid Varbergs Rundradiostation. Varbergs Radioklubb startades 1925, samma år som Sveriges nationella radiosändningar startades, och var jämte Falun de första lokala stationerna i landet. Sändningarna började i regel klockan 18-19 och pågick till 22-22:30. Varbergs rundradioverksamhet startade med en provisorisk sändare i Yngeredsfors Kraft AB:s ångreservstations lokaler på Hamnvägen. Därefter flyttade man till Stadshuset vid torget, varifrån de första lokala programmen sändes, och därpå flyttade radioklubben in på Tullhusets vindsvåning. 1931 gavs föreningen där betydligt större utrymme. Meddela gärna oss om du vet var denna bild är tagen!
Masse har stått vid gårdens utfart mot åkrarna i sydväst och tagit bilden av tröskhuset och ladugårdsgaveln. Tröskhuset ser lite risigt ut, men det gjorde de flesta tröskhus i socknen vid den här tiden. Eftersom tröskarna inte användes längre, blev tröskhusen en slags vagn- och skräpbodar med bristfälligt underhåll. Här ser det ut som om vandringshjulet ännu är kvar och att det finns mer utrymme till vänster i tröskhuset. Mot ladugårdsgaveln står det trolar och virke, en del ser ut att ha övergått till vedstadiet.
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Smedjan står som ett bakbygge till flygelns snickarbod, det finns en inre dörr mellan dem. Smedjan verkar med sitt vildlagda flistak vara äldre än flygeln, men det är troligen tvärs om: en av magasinsloftets vädringsluckor är igensatt när smedjans tak kom att dölja den. Smedjan har utåtgående dubbeldörrar, vilket är typiskt. Smedjor och vagnbodar var de enda byggnaderna med utåtgående dörrar iom att dörrarna inte fick ta upp utrymme invändigt pga av alla saker och redskap innanför. Ursprungligen hade smedjan luckor i stället för fönster. Snickarbodens blyinfattade fönster är återanvänt från manbyggnadens vardagsstuga, när dess fönster moderniserades på 1800-talets mitt. I förgrunden skymtar bruklavar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.