Akvarell av Carl Johan Constedt. Interiör av Stjernsunds smedja 1729. Stora smedjan med "plåthammaren och järnstångssaxen" (sax för klippning av spikämnen).
Från 299 kr
Stjärnsund järnvägsstation. Byvalla - Långshyttans järnväg, BLJ lok 2 "kloster" med godsvagnar.
Det mesta timret körs med Korsnäs egna lastbilar. Stjärnsund skogsförvaltning. Korsnäs AB. Den 31 juli 1959
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1951. Motiv av Christopher Polhem: 1661-1751 "Den svenska mekanikens fader" Reparerade och förbättrade det medeltida uret i Uppsala domkyrka Polhemslåset, Stjärnsundsverket Konstmästare i Falun Kommersråd Ledamot av Kgl. Vetenskapsakademien
Stjärnsund, Stjärnsunds kyrka 1949. Läs mer om Stjärnsunds kyrka i boken: Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Stjärnsund. Stjärnsunds kyrka år 1949. Läs mer om Stjärnsunds kyrka i boken: Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Stjärnsund, kyrka. Stjärnsunds kyrka år 1949. Läs mer om Stjärnsunds kyrka i boken: Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Stjernsunds manufaktur. I bildfältets mitt synes Sunds hytta samt till bruket hörande arbetarbostäder och uthus. Bildfältets högra del upptages av de egentliga verkbyggnaderna samt den av Christopher Polhem som bostad använda gårdsanläggningen med där till hörande ekonomi- och andra byggnader. Laverad blyerts- och tuschteckning utförd sommaren 1729 av Augustin Ehrensvärd. Originalets mått: 50 x 18 cm.
Verk till tonur, förfärdigat 1765 för Maria kyrka i Stockholm vid den av Christopher Polhem på Stjernsunds Bruk i Dalarna grundade urfabriken, den första i Sverige. Uret var i bruk fram till 1910. Tornurets gånghjulsbom vilande på två friktionsrullar av härdat stål, är rörliga kring tappar, första i stativet.
Kloster, Husby socken. Överläggningar om skyddsarbeten vid klosterruinen i Gudsberga. Antikvarien Erik Bohrn i samspråk med representanter för Korsnäs AB, disponent Olof Sundell, Stjärnsund och förvaltare G. Arvidsson, Kloster.
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.