Ångloket "Pysen", som användes för att transportera fyllmassor från den arkeologiska utgrävningen i Slottsfjärden i Kalmar i början på 1930-talet.
Från 299 kr
Kolorerat vykort över gamla staden, utsikt från Gamla vattentornet. Man ser Kalmar slott, Slottsfjärden, Stadsparken, dåvarande lasarettsområdet och järnvägsbron.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över sSlottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Karl Hedström vid Kalmar slott. Han står nord/nordost om slottet vid kanten av Sylvanderparken. Vattenspegeln åt höger i bild är Slottsfjärden.
Bilden visar Kvarnholmen sedd från Kalmar slott. I förgrunden syns Slottsfjärden. Kalmar domkyrka framträder tydligt med en dominerande position. Till höger bortom domkyrkan anas Kalmar varv. I bildens vänstra del syns Ängö bortom Kvarnholmen. Märk trädplanteringarna hitom domkyrkan.
Utsikt från slottet över hamnen och sundet. Närmast: Det stora sandfältet är fördämda och utgrävda slottsfjärden, den medeltida hamnen, vari mängder av medeltids- och vasatidsfynd göras. Det lilla järnvägståget ger en aning om proportionerna. 1933
Tjärhovet. I bakgrunden syns Grimskär. Från utfyllnaden av Tjärhovet. Som fyll användes bl a de massor som muddrats upp ur Slottsfjärden i samband med utgrävningarna 1932-1934. Ur Walter Olsons negativsamling.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här pågår utgrävning av den västra vallgraven.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utgrävning vid Ravelinen.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.