'Bildtext: ''Ekar, som på grund av blåsten icke kunna växa högre än berget.'' Närbild på ekar som växer i skydd av berg. :: :: Fotonr. 7047:2-23 indelad under rubriken ''Atmosfäriska skador på skogen, skogseld och släckning därav.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Från 299 kr
'Diverse fotografier från bl.a. dåvarande Nordrhodesia, nu Zambia, tagna av Konsul Magnus Leijer. :: :: 4 personer arbetar med att täcka 2 hästar som skydd mot tsetseflugor, i bakgrunden är en hydda delvis synlig. :: :: Samma motiv som fotonr. 1485. Se även nr 1485-1486.'
Folksamling framför Franckska gården (Andréemuseet) i samband med invigningen av Andréebysten. På en bänk till vänster sitter några kvinnor, en håller ett parasoll som skydd mot solen. På en bänk intill sitter statsminister Per Albin Hansson med cigarett i handen tillsammans med landshövding i Jönköpings län Felix Hamrin. Grenna Hembygdsförenings ordförande A E Bolling står upp och samtalar med några kvinnor.
En glasögonprydd man, klädd i skjorta och svarta byxor, står i ett kök och grejar med något på diskbänken. Framför honom, på en liten träpall, står en liten flicka, Lindome 1995. Närmast till vänster ses en spis som är försedd med skydd framför plattorna så att små barn inte ska kunna lägga fingrarna där och bränna sig.
Gävle-Fredriksskans Fästning 1716-1717 anlades en skans som skydd för staden. Det byggdes en hög fästningsvall som på insidan hade tre bastioner för tio kanoner. Där fanns krutkällare, lavettskjul och en barack för besättning på 40 man. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse och bestyckningen togs bort 1863.
"Tjolöholms Slott, Flygfoto." Slottet sett söder ifrån med den formella trädgården i förgrunden, odlingar och ekonomibyggnader omgivet av slottsparken och de skogsklädda höjderna. I det nedre vänstra hörnet syns att kupolen på James Dicksons mausoleum är intäckt; kanske den träkåpa Dicksons använde som skydd åt den vintertid.
Anna-Maja och Mattias leker utomhus i en sandlåda. Båda har tagit skydd under en rutschkana som är byggd som ett litet trähus. De häller sand, dels i en plast-hink samt i en plast-kon som de har vänt uppochned. Hoppetossan, Katrinebergs daghem 1992.
Stationen. Vagnshall Banhall fanns från 1881. Överbyggnaden till vändskivan ritat av överdirektören H Elworth. Strax öster om stationen finns den högsta punkten på det svenska järnvägsnätet, 601 m ö h . Stationen anlades 1880. Tåghallen, till skydd emot snön, byggdes 1882. Järnvägsbostäderna äro moderna. Tvåvånings stationshus i trä
Televerket på Nygatan. Trots skadorna efter branden fortsätter arbetet vid växelborden. Växeltelefonisterna sitter på rad. Var och en har en telefonlur vid sitt vänstra öra. Bakom kvinnorna står telekommissarie Eva Geete/Gethe. I taket hänger en presenning som skydd mot det vatten som användes för att bekämta branden. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
fetischfigur, fetischföremål, fotografi, photograph
Källa ödekyrka var från början ett torn i västra delen, byggt omkring år 1170. Under stenkyrkans första tid ansåg man att, det mäktiga västtornet, som var minst en våning högre än nu, var fullt tillräckligt skydd för bygden. Omkring 1200-talet föreställer vi oss att nästa byggnadsperiod tog vid. Ett nytt kor, lika brett som långhuset, men högre en detta, byggdes. Något senare byggdes en skyttevåning över hela kyrkan. Därmed blev kyrkan en av öns starkaste sockenfästningar.
Masse har tagit bilden från backkanten med fokus på hägnaderna och med gårdsparternas ladugårdstak skymtande över trädgårdens fruktträd. Här ser vi tre olika sorters tunar: en kullfallen vanlig bandtun ligger invuxen i buskar vid åkerdiket. Mot åkern står en räcktun med 5 räckar, vågräta gärdsel. Mot trädgården står en standtun, vars trolar, gärdsel, vilar mot en vanlig bandtun. Standtunarna har sitt ursprung i förhistoriska försvarsverk och har under senare århundraden används som skydd, främst för vinden, runt gårdens trädgård.
Masse har tagit två bilder av gårdsparten från änget i väster. Ladugårdens gavel och fähusets långsida syns någorlunda. Man kan se att fönstren håller på att förstoras på ladugårdsgaveln. På fähusets vägg i skydd av det utstickande taket hänger en lång stege. Det var mycket vanligt att man hade en eller två långa stegar och eftersom dessa var av trä, måste de skyddas för väder och vind.
Reformationsriksdagens beslut 1527 att bryta med den katolska kyrkan innebar ett sammanbrott för det svenska klosterväsendet. Visserligen utlovade Gustav Vasa visst skydd åt munkar men i Alvastra avgick den sista abbot redan år 1529 och med honom följde snart övriga munkar. Efter en kort tid som kungsgård lämnades klosteranläggningen åt sitt öde, som när Vadstena slott började uppföras vid 1540-talet innebar att Alvastras byggnader åderläts på byggnadssten. Fler byggnadsprojekt, härjningar och bränder satte över tid det forna klostret i ruin. Här tillståndet 1903.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.