Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till större delen visar bilden bostadsbebyggelsen i stadens södra delar. Två karaktärsbyggnader framträder i Sankt Larskyrkan till vänster och den vid tiden nyuppförda Linnéskolan till höger. Stadsbilden ger en datering till omkring 1910. Vy mot nordost från Kjettilberget.
Från 299 kr
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Ett av otaliga hus från förrförra seklet som skattats i centrala Linköping. Storgatan 10 med sin rustika och från seklets senare del typiska fasad är ett exempel. Vid fototillfället 1955 drev charkuterifirma Ström & Svensson sin egna livsmedelsbutik i gatuplanet, vid sidan av Druvans blomsteraffär.
SI:ARE NÄR SEKLET VAR UNGT Tillv.tid: 1900-1910 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 526 Motiv_spec: FOTBOLL Proviens Kod: 10 Yrke: REPROFOTONamn: REHN STIG Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: SKARA S I Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress:
Gästgivaregården "Gästis" i Motala kort före rivningen i maj 1964. Den hitre delen av byggnaden uppfördes i början av 1800-talet. Vid mitten av seklet förlängdes huset för att nå bildens uttryck. Värdshusrörelsen lades ned 1911. Platsen har i övrigt en lång och spännande historia som det lyckligtvis redogörs för i andra sammanhang.
Lovisa Eriksson med dottern Hildur vid sin sida något enstaka år in på förra seklet. Lovisa hade tillsammans med sin make Erik Eriksson inflyttat till Linköping från Eskilstuna 1893. De bosatte sig i Tannefors där paret blivit kvarnägare och maken etablerat AB Erikssons Valskvarn.
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Ett stycke in på förra seklet hade samhället Åby vuxit så mycket att det ansågs nödvändigt att anlägga en kyrkogård på orten. År 1918 anlades en sådan på det gamla hemmanet Ättetorps forna ägor. Tio år därefter uppfördes ett gravkapell på platsen. Under 1950-talet började man på allvar att planera för en större kyrkobyggnad. Resultatet blev Ättetorpskyrka som kunde invigas 1962. För ritningarna stod Kurt von Schmalensee.
Vy mot tre välbekanta byggnader i Linköping, Miljonpalatset, Brandstodsbolagets kontor och Teatern. Så mycket mer var inte byggt i området i början av förra seklet. Stadens enda aveny var emellertid utlagd med sina dubbla körfält. I kanten av vad som senare kom att läggas ut som Vasatorget hade man vid tiden gjort halt i väntan på vidare bebyggelse västerut. Staden kom som känt att utvidgas men inte utmed dubbel vägbana.
S/S Ejdern har lagt till vid bryggan i Sandvik en sommardag 1902. Vid tiden hade sommarvillor börjat uppföras på orten. Fabrikörer, handlare och andra linköpingsbor med ekonomiska möjligheter önskade ett sommarliv för sin familj och vänner. Färden mellan staden och Sandvik gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. S/S Ejdern var byggd 1880 på Göteborgs Mekaniska Werkstad. Från 1898 och några år in på det nya seklet gick hon i trafik på Roxen.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
Makarna Emerik och Emy Viktoria Wenström i bostaden Boiro i Linköping. Makarna välkomnade ett antal fosterbarn till sitt hem. Enligt påskrift ska flickan på bilden vara deras första, Sigrid, som paret vidare kom att adoptera. Till Linköping hade paret inflyttat från Bromma 1896. Främsta skälet torde varit Emeriks erbjudna tjänst som stadens telegrafkommissarie. Hustrun var under många år ordförande i KFUK. Odaterad bild från tiden omedelbart in på förra seklet.
Nykvarns värdshus omkring förra sekelskiftet. Värdshuset anlades 1843, främst för att tjäna resande på Göta kanal till och från Linköping. När senare Kinda kanal tillkom ökade behovet yttermera av utskänkning och anläggningen blomstrade. Nykvarn blev även under det senare 1800-talet betydelsefull för stadens nöjesliv av en mer folklig karaktär. En bit in i det nya seklet hade passagerartrafiken till sjöss vikit till tågets fördel. Värdshusets verksamhet lades ner 1906.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.