Vykort med motiv av Långlöts kyrka. Långlöts kyrka är belägen på en sluttning mot Östersjön. Den är en salkyrka med rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida och torn vid västgaveln. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets mittaxel. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på sydfasaden. 1795-96 omvandlades kyrkan till den nuvarande salkyrkan. Av den ursprungliga medeltida klövsadelskyrkan tillkom ettappvis under 1100-talet och första hälften av 1200-talet. Återstår västtornet liksom murverk i södra långsidan och delar av östgaveln. Valven förstördes, de kvarstående väggarna sänktes. Långhuset utvidgades åt norr, varför tornet kom att stå förskjutet åt söder. Sakristian tillkom 1855. Långlöt är en av de få öländska kyrkorna som inte fått sitt torn förändrat efter medeltiden; klockvåningen är bevarad med rundbågiga ljudpluggar från cirka 1200, försedda med mittkolonett. Byggnadskropparna har skilda sadeltak. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönster. Kyrkans nyklassicistiska, ljusa inre täcks av ett trätunnvalv. Interiör och inredning är väl bibehållen.
Från 299 kr
Olof Paulsson "Häppos-Ola", efter torpet Häppostorp, Gräsmark. F 1881 i Lyssjöberg, Södra Lekvattnet
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Lärkstaden, del av stadsdelen Östermalm. Lärkstaden planerades av Per Hallman i en friare form för sammanbyggda enfamiljshus med bakomliggande trädgårdar. Området bebyggdes 1909-18. Här ligger bl.a. Engelbrektskyrkan. Engelbrektskyrkan är uppförd av granit och tegel och monumentalt belägen på en höjd. Den är ritad av Lars Israel Wahlman och invigdes 1914. Den komplicerade byggnadskroppen innesluter ett korsformigt kyrkorum. Det smala tornet är placerat i vinkeln mellan sydfasaden och södra korsarmen.
foto, påsiktsbild, bilder, fotografi
bilder, påsiktsbild, fotografi, foto
bilder, fotografi, påsiktsbild
tavla, fotografi, grafiskt blad, bilder
fotografi, påsiktsbild, bilder
bilder, akvarell, tavla, fotografi
fotografi, bilder, akvarell, påsiktsbild, tavla
påsiktsbild, bilder, fotografi
bilder, tavla, fotografi, etsning
påsiktsbild, fotografi, bilder
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.