Bild från Ingenjör P. Wretblads material för Bygge och Bo-utställningar. Tävlingsförslag till byggandet av kvarteren Bågen pch Pilen, i Lidingö villastad, 1925.
Från 299 kr
Bild från Ingenjör P. Wretblads material för Bygge och Bo-utställningar. Förslag till bebyggandet av området nära Kyrkviken, Lidingö. 3 rum och kök. "Hemkult typ II".
Kembels slutar, Blå stjärnan, 8 juli 1967 En liten pojke i åttaårsåldern klädd i randig T-tröja, ljusa byxor och mörka skor rider på en häst. Den leds av en tonårspojke klädd i mörk skjorta, mörka byxor och ljusa skor. I bakgrunden syns gamla hus med grästak bl.a.
Hunnebergsgatan i Linköping är ett stråk som ännu bär ålderdomlig prägel. Stora delar av gatans hus har emellertid ersatts under årens lopp. Våren 1945 hukade exempelvis gatans nummer 35-37 alltjämt i snar väntan på rivning. Vy från sydväst.
Dokumentation av Frälsningsarméns hus i Linköping inför rivning 1928. Byggnaden fungerade en period som biograflokal. Det var fotografen John Bergqvist som 1905 öppnade Linköpings första biograf, Elektra, vilken samma år hade Sverigepremiär för färgfilm. Vy mot syd-öst.
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Skara. Hantverksföreningens hus på Gunnar Wennerbergsgatan 9, 1967. Bostadshus uppfört 1895 efter ritning av byggmästare F.A. Wahlström. Stadsäga 210.
Skara. Hantverksföreningens hus på Gunnar Wennerbergsgatan 9, 1967. Bostadshus uppfört 1895 efter ritning av byggmästare F. A. Wahlström. Stadsäga 210.
Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Drottninggatan 2 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Bryggare Jacob Wilhelm Svensson lät uppföra huset omkring 1875. Efter att Drottningbron anlagts i slutet av 1940-talet fick byggnadskroppen som synes ett inklämt läge. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Vy mot sydost.
'Ritningar till nytt Naturhistoriskt Museum. Ritningarna avfotograferade mot vägg. (1893). :: :: ''Ritning till förändring af Göteborgs Musei byggnad f.d. Ostindiska Kompaniets Hus.'' Ritning inför förändring av Göteborgs Museums byggnad (före detta Ostindiska Kompaniets hus). :: :: Ingår i serie med fotonr. 4271:1-24.'
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Rikning 70.'' I förgrunden öppet fält, åker med fåglar som slår sig ner. Vy med elledning och öppna fält, åkrar med ev. stenmurar. Berg med enbuskar. På avstånd hus och skog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.