Vykort på jagaren Remus. f.d italienska Astore. sjösatt 1934, hemförd till Sverige 1940. 638 ton. fart 34 knop, bestyckning: tre 10 cm kanoner, lv-pjäser samt torpedtuber
Från 299 kr
Vykort på jagaren Puke. f.d italienska Bettino Ricasoli. sjösatt 1926, hemförd till Sverige 1940. 935 ton, fart 35 knop. bestyckning: fyra 12 cm kanoner, lv-pjäser och torpedtuber
H M Ubåt Sjölejonet. Sjösatt 1936. Deplacement i övervattensläge 580 ton. Fart i övervattensläge 16 knop. Bestyckning: lv-pjäser och torpedtuber. Systerbåtar: Dykaren, Sjöbjörnen, Sjöborren, Sjöhunden, Sjöhästen, Sjöormen, Svärdfisken och Tumlaren.
HM Jagare Nordenskjöld. Uppkallad efter Otto Henrik Nordenskjöld, i egenskap av flaggkapten, den verklige ledaren av "stora flottan" under kriget mot Ryssland 1788-90. Sjösatt 1926. 940 ton. Fart 35 knop. Bestyckning: tre 12 cm kanoner, lv-pjäser, torpedtuber samt minor.
H M Pansarskepp Gustav V Pansarskepp. Sjösatt 1918, ombyggt flera gånger. 7275 ton. Fart 22 1/2 knop. Bestyckning: fyra 28 cm och sex 15 cm kanoner, samt lv-pjäser.
Sjöfart Fartygsbilder H M Kryssare Fylgia Vårt utomlands mest kända fartyg. Långresefartyg för kadettutbildning. Sjösatt 1905, ombyggt 1941. 4500 ton, fart 22 knop. Bestyckning: åtta 15 cm kanoner, lv-pjäser samt torpedtuber.
Servis, Kronor, Kransar, Föremålsbild, Kompaniporslin, Fotografi, Photograph
Museets kanondäck, basutställning på första våningen. Utbrytnngen vid Viborgska vidken den 3 juli 1790 kl 07:00 på morgonen. Modellen i skala 1:1 på Marinmuseum visar aktiviteten på övre batteridäck två pjäser akterut. scenografi och fakta Stefan Flöög. figurerna tillverkades av Eva Ramqvist och Eva Morell.
Museets kanondäck, basutställning på första våningen. Utbrytningen vid Viborgska viken den 3 juli 1790 kl 07.00 på morgonen. Modellen i skala 1.1 på Marinmuseum visar aktiviteten på övre batteridäck två pjäser akterut. Scenografi och fakta Stefan Flöög. Figurerna tillverkades av Eva Ramqvist och Eva Morell.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Gävleborgs länsmuseum.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.