Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964
Från 299 kr
Kokhuset i Vänersborg. 1838 uppfördes ett kokhus nära hamnen i Vänersborg. Syftet med kokhuset var att ge skeppsbesättningarna en möjlighet att kunna laga mat och tvätta sina kläder då det var förbjudet att ha öppen eld på båtarna som låg tätt packade i hamnen. Byggnaden rymde förutom kokrum en bagarstuga, hökarbod och ett bostadsrum. Med tiden ansågs dock kokhuset som överflödigt. Under 1870-talet hade brandordningen som förbjöd eldning i hamnen ändrats och dessutom hade Vänersjöfarten minskat efter tillkomsten av järnvägarna. 1880 började kokhuset istället användas som bostadshus vilket rymde sex smålägenheter och två spisrum. Efter flera försök att rädda kokhuset så revs det dock sommaren 1964.
Park-och idrottsstyrelsen alternativt fritidsstyrelsen på inspektionsresa. Här är de vid Landskogsbadet. Från vänster: Folke Pettersson, Randolf Eimir (ryggen mot fotografen), Harald Larsson ("Hajan") vid anteckningsblocket, Karl Fredriksson, Martin Sköld (basker), Robert Karlsson och längst till höger Olle Kjellberg. Några personer är skymda. Reinhold Carlssons text till denna bild: Den 13 maj 1953 gjorde fritidsstyrelsen sin sedvanliga inspektionsresa till stadens olika fritidsanläggningar. Styrelsen besökte Landskogsbadet för att se om det fanns möjligheter att utvidga den då populära badplatsen. Fritidsstyrelsen beslutade att göra en studieresa till Mönsterås. Syftet var att bese den semesterby som fanns där. Önskemålet var att anlägga något liknande vid Hällarna. Styrelsen besökte även Villagatsbadet (se bild AKF-09456)
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.