Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Av den medeltida biskopsborgen skapade Gustav Vasa och vidare två av hans söner ett kungligt slott som nådde sin glans i början av 1600-talet. Efterföljande regenter hyste inte samma intresse för slottet som fick förfalla i avsaknad av tydlig funktion förutom som arrest. I slutet av 1700-talet väcktes idé om att låta länets landshövdingar disponera slottet som bostad och ämbetsbyggnad. För att bättre passa detta ändamål revs en del prålighet till fördel av ren och klassicistisk stil. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Från 299 kr
Hemslöjdsutställning, på bilden landshövdingskan Helga Wagnsson, Kalmar.
Matsalen från salongen, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Salongen i landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Golvur i vardagsrummet, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Porträttmålning i vardagsrummet, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Matsalen mot salongen, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Interiör från landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Del av trädgård, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet, från norr.
Skåp i matsalen, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Text på kortets baksida: "Landshövdingskan Maggie Bråkenhjelm".
Landshövdingskan Maja Sandler 70-årsdag. 5 september 1947.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.