Sandvikens Järnverk (Sandvikens Jernverk). Uppsättning av malm och tråkol på masugnskransen. Genom rena råmaterialet, nämligen svavel- och fosforfattiga malmer, samt träkol som bränsle, och genom processens omsorgsfulla skötsel grundlägges redan i masugnen det blivande stålets kvalitet. Observera att de olika malmsorterna noggrant vägas på den våg, som på bilden, uppbär skopan, träkolet, till höger på bilden, uppmätes i kolhuset och ankommer på lina till masugnskransen.
Från 299 kr
Nordingrå 54:1
Nordingrå 51:1-7
Nordingrå 79:1
Nordingrå 50:1-2
Nordingrå 31:1-2
Skeppstimmer lastas. Ludvig Eriksson, Brobacken vid Mäloset. Karl Sjöberg, V:a Nybygget. (1867-1925). Johan August Jansson, Stenfallet. Alfred Ek. Alfred Eks hustru, "Eke-Kajsa", bakade bullar. Arbetarna fick köpa kaffe o bullar av henne. (Mosebacken). Karl Sjöberg fick vid en olyckshändelse senare ena armen avklippt av ett vagnshjul. Fotot förmodligen från sekelskiftet - i varje fall inte senare än 1902 enl. Frida Larsson, dotter till J. A. Jansson. Svågrarna J. A. Jansson och Karl Sjöberg ådrog sig lunginflammation vid arbete i skogen och dog strax efter varandra i mars månad 1925. Kolhuset brann 1909 ? 1907 (David Bredin).
Bilden visar kohusets baksida med gödselhög och en bit av tröskhuset. Taken är halmtäckta, där hänglarna, stängerna utanpå halmtaket, är mycket långa på tröskhuset. Kohusets bjälklagsändar är skyddade från väta av varsin bräda. Enda ljusinsläppet i kohuset är överljusfönstret ovanför gödseldörren. Tröskhuset har fått ny funktion, okänd vilken, men senare hade man här höns- och kycklinghus. Den tidigare höga och svängda muren i öppningen har kapats och man har satt in en port. Muren är påbyggd så det blir tätt upp till taket. Man ser att öpnningen på gaveln också är tillmurad med en isatt port.
August Melander har byggt om ladugården, bara det gamla kohuset är kvar. Men han har troligen återanvänt murarna från den förra ladugården, men murat igen portarna och tagit upp en ny gödseldörr och flera fönster spröjsade i tidens smak. Ladugården har också förlängts, den gamla slutade där ladporten börjar. Man byggde således en ny lada hitom den gamla, vilket innebar att ladugården förlängdes och tröskhuset och bodarna revas bort och gårdsplanen blev motsvarande plats större. Senare byggdes ytterligare en ladugårdslänga i anslutning till nya ladan. Ladugården har försetts med ett foderloft i trä med många spröjsade fönster. Det halmtäckta taket är flackare än det gamla kohusets, vilket gav sämre vattenavrinning, men det var modernt så här. Likaså det stora komplicerat spröjsade fönstret uppe i gavelspetsen.
Tydligen har man börjat etablera gårdsparten på västra sidan av vägen. Denna bulbyggnad med halmtak är inte så gammal även om taket ser rätt taget ut. Byggnaden kan vara tillkommen efter branden 1865, men även lite senare. Den är byggd i rätt klent virke, den är ganska hög och bred, med två mötare, stolpar på gaveln, vilket är vanligt på yngre byggnader, äldre hade bara en mötare i mitten. Det ser ut som man planerat att fortsätta att bygga åt höger, hammarbandet sticker ut uppe vid takfoten. Till vänster ligger kohuset, till höger stallet med hoimd, därefter ett portlider. Det ser lite ödsligt och övergivet ut som på de andra ladugårdsbilderna från denna part.
Den vinklade ladugårdslängan med agtak var ovanlig, både för sin storlek och just för att den var vinklad. Agtäckta hus stod annars hörn i hörn, men var inte hopbyggda, för det var svårt att få tätt i vinkeln. Längan t v innehöll troligen två kohus. Det första hade sin hoimd, hörum, invid gaveln, luckan i väggen på framsidan visar det. Det andra kohuset hade troligen sin hoimd mot ladan och en lucka till denna inifrån ladans genomkörsel. Lada fanns således i byggnadens hörn med stora ladportar. Den lilla dörren i nästa länga kan gå till ett lamm- eller grishus. Därefter stall och portlider till vägen utanför. Vid gaveln t v står en liten bod med två dörrar. Ena delen hyste troligen ett dass, den andra kan ha varit hönshus. Byggnaderna ser hedenhösaktiga ut, men var kanske inte mer än kanske 60 år gamla när bilden togs. Bjärges Jakob Jakobsson hade ärvt gården och hustrun Stina var kommen från Kauparve.
Masse har varit uppe och tagit denna bild på morgonen. Han har stått på lillgården, trädgården vid manbyggnaden, och tagit ladugårdens och småhusens framsidor. Ladugårdens lägre delar verkar vara samtidiga, men vänstra halvan har agtak och högra halvan har halmtak. Dubbeldörrar t v kan tyda på att här är stall med hoimd, hörum på gaveln. Den smalare svaipdörren, delad vågrätt, går troligen till kohuset med bås t v och t h om dörren. Längst t h skymtar en ny lada med halmtak och stor ladport. Det reveterade bulhuset (?) med spåntak närmast stallhörnet kan vara ett grishus. Bodlängan i trä med spåntak bör innehålla, vedbod, hönshus mm. Vid staketet ligger några stenblock. Det är troligen trappan till den gamla manbyggnaden, som revs detta år. En trave tegelsten t h vittnar om skorstensbygge i det nya huset.
Masse har förevigat ladugården inne från lillgården. I förgrunden ser man spjälstaketet som börjar bli lite dåligt och en ovanligt välarbetad grind. Manbyggnad och ladugård stod med gavlarna mot vägen, tröskhuset t v hade således långsidan mot vägen. T h skymtar en troligen yngre bulbyggnad innehållande många funktioner. Ladugården med halmtak var sannolikt byggd efter branden 1865. Det var en riktigt lång ladugård med rejält tilltagna utrymmen. Från vänster ses porten till ladan, därefter luckan till en hoimd, hörum. Dörrarna med vackra sidoljusfönster gick troligen till kohuset och hoimden hörde ihop med detta. Vad som fanns bakom dubbelportarna är svårt att veta, någon form av genomkörsel med möjlighet att ta in hö på loftet är troligt. Efter det låg en hoimd som hörde ihop med stallet och längst ut någon form av utrymme med en liten lucka i väggen. Tröskhuset var ungefär jämnårigt med ladugården. Den hade både spån- och faltak täckande ett foderloft med lucka på takets framsida. Ovanligt nog var den förlängd med en vagnbod, se portarna. Mot själva gaveln hade man byggt ett vedskjul.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.