Fastigheten Ran 2 med två hus tillhörande 1910 f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. I ett av husen fanns ett Nykterhetskafe och damerna på bilden med vita förkläden tillhörde troligen personalen här. 1910 så bodde Johan Alfred Skogsberg här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897.
Från 299 kr
Fastigheten med två hus tillhörande f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. 1910 så bodde han här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897. I huset till vänster på bilden fanns ett Nykterhetskafe och huset till höger har skylten E A Kihlbergs Speceriaffär. Barnen på gatan är okända.
Fastigheten med två hus tillhörande f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. I ett av husen fanns ett Nykterhetskafe och damerna på bilden med vita förkläden tillhörde troligen personalen här. Ev är det f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 som syns till höger på bilden. 1910 så bodde han här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897.
Fastigheten Ran 2 med två hus tillhörde 1910 f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. I ett av husen fanns ett Nykterhetskafe och damerna på bilden med vita förkläden tillhörde troligen personalen här. 1910 så bodde Johan Alfred Skogsberg här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897.
Astrid Friborg, bilåkande lantbrevbärare med mjölnare Tore Karlsson vid kvarnen i Petane. Tore Karlsson kvitterar ut pengar. Postlinjen, Klintehamn - Västergarn-Klintehamn, som omfattar en sträcka på 60,8 km, är en utpräglad sommargästlinje. Antalet hushåll sommartid är 500 mot 200 på vintern. Fru Friborg var tidigare poststationsföreståndare i Västergarn. Efter det att poststationen drogs in 1961 omskolades fru Friborg till lantbrevbärare. Som ambulerande postanstalt betjänar hon nu i stort sett samma postkunder som tidigare. Foton 10 - 11 augusti 1964.
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
Foto av prästgården i Falkenberg c:a 1902 Sittande fr. v.: kyrkoherde D Davidsson hans dotter Maria, fru Davidsson f. Lundgren, fröken Skogman (tillfälligt där för att lära hushåll) gamla fru Davidsson dvs. Sara Arvidsdotter, kyrkoherdens mor. Stående bakom henne Anna Davidsson, gift Hallbäck, två tjänarinnor okända, på gräsmattan sitter Axel o Edit Davidsson, brorsbarn till kyrkoherden och de kallades fosterbarnen. Axel dog ung, Edit blev lärarinna i Norrland, Clara Hellgren, bodde i prästgården. (A.S.) På baksidan av fotot står: 3544 f) Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge sittande fr.v. 1 Kyrkoherde David Davidsson 4. Gerda Skogström ( vit blus).
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Gymnastikläraren Carl Johan Cleve var enligt tidens källor "en bild af sjelva helsan och utrustad med ovanlig kroppstyrka". Före sin tillsättning som biträdande gymnastiklärare i Linköping 1871, hade han varit lantbrukselev, gjort resor till sjöss samt under åtta år tjänstgjort vid Göta artilleriregemente. År 1880 utnämndes han till ordinarie gymnastiklärare vid Linköpings läroverk och något senare även vid stadens folkskollärareseminarium. I Linköping gjorde han sig även ett namn som chef för stadens skarpskyttekår, så länge den existerade. Född utanför äktenskapet på Klackeborg i Järstad socken men uppfostrad i komminister Bernaus hushåll i Tidersrum. Gift med Maria Adolfina Strömbäck. Här porträtterad omkring 1875.
Ungdomsporträtt av fröken Abela Wallenberg. Född i Linköping 1835 som dotter till Johan Ulrik Wallenberg och makan Andrietta Petronella, född Chierlin. Uppvuxen i Hov där fadern från 1841 innehade tjänsten som kyrkoherde. Efter faderns död 1862 flyttade hon med sin mor till Stockholm, där fotografiet rimligtvis är taget som anges år 1865. Omkring år 1870 var Abela tillbaka i Linköping och ingick till en början i brodern Adolfs hushåll. I Linköping kom hon vidare att träffa sin blivande make, ingenjören Gustaf Rudolf Ström. Från 1880 var de gifta och bosatte sig i skånska Stoby och senare Motala.
Enligt påskrift porträtt av fröken Aurora Westfeldt. Genom detta tolkat föreställa Aurora Clementina Wästfelt. Född 1803 på godset Flishult i Vetlanda kommun som dotter till rust- och stallmästare Johan Wilhelm Wästfelt och makan Anna Christina Christiernin. Makarna var vid tiden knutna till hovet som understallmästare respektive kammarfru hos prinsessan Sofia Albertina. En tid efter faderns död 1829 inflyttade Aurora med modern och en syster till Linköping. Efter närmare 50 år i moderns hushåll och efter dennes bortgång i eget eller som hyresgäst, avled Aurora som ogift 1888.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Ölandshamnen 1863. Slottet är förfallet - ännu skall det dröja nästan 20 år innan Helgo Zetterwall byggde på tornen. Byggnaden mitt i bild minner om att moderniteten kommit till Kalmar. Det är stadens alldeles nyanlagda gasverk där man tillverkade stadsgas till hushåll och gatubelysning, Gasverket flyttade 1907 till Sandås. Till mindre byggnaden till höger var en värmestuga där de som hade ärende till hamnen kunde vila en stund. Den flyttades senare till Rinkabyholm där den ännu, 2021, är en del av en villa. Rakt fram ser man ut i sundet. Barlastholmen och Finngrundet är ännu inte utfyllda.
Ark med tre monterade foton och text: "Igaliko betyder den tidigare kokplatsen. Igaliko ligger innerst inne i Igaliko-fjorden, norbornas Einars fjord. Ligger på en slätt som är fullt med ruiner från nordmännens andliga centrum Gardar. Vi ha kommit vandrande från Erik den Rödes fjord och stå nu uppe på landryggen och se ner mot Einars fjord. En betagande vacker utsikt med den blå fjorden, se snötyngda fjällen och så bygden där husen avtecknar sig mot den gröna marken. Bebyggelsen här härstammar från 1780-talet. En norsk bonde Anders Olsen gifte sig med en eskimå och grundade en ny bosättning. år 1960 bodde här 117 personer fördelade på 22 hushåll."
bilder, påsiktsbild, fotografier
I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.
Utställning Tiotusen år. Utställningsdelen skafferiet med olika hushålls föremål. Hyllor med grytor och olika krus. På väggen sitter en förvaring i tyg för påsar, snören med mera.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.