Trapphallen på 2 trappor. Till höger öppning i väggen upptagen för hiss. Till vänster dörr till blivande 1850-års postkontor. Där taket stöttas upp med stockar, var förr väggen mellan förstuga och expeditionsrum belägen.
Från 299 kr
Trapphallen på 2 trappor. Till vänster dörr till blivande 1850-års postkontor och i fonden bortom detta, fönster mot Yxsmedsgränd i arkivrummet ("gröna rummet"). Till höger öppning i väggen upptagen för hiss.
Mannekäng visar päls från NK:s Franska damskrädderi vid varuhusets hiss, den mytomspunna guldhissen. I den öppna dörren står en hisspojke i uniform. Persianpäls med uppslagen krage, vid, vadlång modell.
Svartön med elevatorn. Elevatorn var första malmlastningsanordningen och byggd under åren 1887-1888. Anordningen bestod av en hydraulisk hiss som tog två järnvägsvagnar i taget upp till själva lastbryggan, varifrån malmen tömdes direkt i fartygens lastrum.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till dörrar i mittenpartiet. För dörrarna A' B'O' o V' se detalj No 247 a. (för övrigt vidstående detaljer) För hissdörrarna se detaljer nris 247 b c d e f för övriga dörrar se vidstående detaljer. Dörrar och karmar av ek. Fasetterat glas i mässingsinfattning. Tornet. Spiraltrappa. Toilett. Hiss. Bibliotek. Konstruktion. Dörr, tornet, spiraltrappa, toalett, hiss och bibliotek. 80x92 cm. Tusch, rött, grönt, brunt, grått och gult. Linjalritning. Osignerad.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Mittenpartiet. Vind. Plan och sektioner av absidens hiss och trapporna över absiden. Plan och sektion. Absiden, vind och vindstrappor. 130x93 cm. Tusch, rött, grönt och gult. Linjalritning, fri hand. I Gust Clason 20 februari 1904. P J K Petersson.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till östra kanslirummet 1 tr upp med hiss. (Detalj No 122). Plan, Sektion. Kansliet 1 tr upp, panel. 64x92 cm. Tusch, rött, gult och grått. Linjalritning. I Gust Clason 27 Oktober 1900. C Bergsten och A V Fagerström.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Mittparti. Vind. Plan och sektioner av frampart, hiss och trapporna över hallen. Plan, sektion. Vind, vindstrappor och mittenparti. 132x93 cm. Tusch, rött, grått, grönt, gult och brunt. Linjalritning. I Gust Clason 20 februari 1904. P J K Petersson.
En pojke sitter och leker med ett Wader-garage utrustat med bensinpumpar, hiss, tvätt- och servicestation samt en lång avfart för tillhörande leksaksbilar. Han sitter på ett korkliknande linolium-golv. I bakgrunden till vänster syns en stängt dörr. Till höger står ett piano.
Mölndals station sedd västerut från Nämndemansgatan. Motorvägen i förgrunden är E6/E20 och järnvägsspåren är Västkustbanan där pendel och tåg stannar dagligen. Den modernt flerfärgade glasbyggnaden, designad av arkitekt Gert Wingård, är Broplatsens buss- och spårvagnshållplats samt tågstation med servicebutik, rulltrappor och hiss. Till höger ser man Mölndals centrum med den gula tegelbyggnaden Centrumhuset som ligger i början av Brogatan (tidigare Frölundagatan).
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4, rum 402. Dörr till rörschakt 413 och kyltornsschakt utanför KoS-byggnaden. I kyltornsschaktet finns en hiss och trappa som leder upp till Silhuset på berget. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Ekonomibyggnaden från 1904 intill Länslasarettet i Varberg som invigdes 1901. Byggmästare var Nilsson och Axel Kumlien hade gjort ritningarna till båda dessa tegelbyggnader. Ekonomibyggnaden låg utmed Västra Vallgatan och utöver typiska utrymmen som köksavdelning, desinfektionsrum och tvättstuga fanns här även personalbostäder, kontor och arkiv. Rum för mangel, tork och linneförråd låg på övervåningen men förbands med tvättstugan i källaren via en hiss.
Stationen Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 . Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.