Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Från 299 kr
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. " I vär´t ". Foto: febr. 1939. I det hus som förut stod där det synliga övre ljusa huset är uppfört bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
- Föremål -
rotor, dokumentation, maskinhall, vattenkraftverk, transformator, kraftstation, turbin, kulturmiljövård, aggregat, generator
Beslag till remtyg? Fornfynd från båtgrav. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Fynd från båtgrav i Nabberör, från vendeltid. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.
Ester Sofia - farmor - 4/2 1886 - 5/2 1931. Helmer - farfar - 27/4 1887 - 7/9 1969. Fotot taget i bostaden, en 1-rumslägenhet i ett s.k. landshövdingehus - Klockaregården B2B2 i Lundby - nuvarande Lantmätaregatan, troligen 1914 eller 1915. "Farfar Helmer Andersson Född i Värmland 1887 Arbetade i Bofors 1902-1903 Till sjöss 1907-1910 Rosengrens 1910-1914 SKF 1914-1954 Smedmästare Adolf Gustafsson född 1877 Verkmästare på Rosengrens kassaskåpsfabrik. Sångare i kör. Har gjort den smidda ljusstaken som gesällprov. Berättelsen om den fina stärkskjortbröstet men undertröjan hade hål som ett fisknät då han under festen tog av sig kavajen. Gösta Andersson var dubbelkusin med farfar. Var född i Värmland 1875 och var kanske den som fick farfar att söka sig till Göteborg. Gösta gjorde den gamla ångmaskinsmodellen i början av 1900-talet. Arbetade som maskinist på Keillers, Götaverken. Ångmaskinen var inmonterad i en bogserbåtsmodell och när den under provturen kördes ut i Göta Älv med ångmaskinen i gång gick inte allt som planerat. Svallvågorna frå ett förbipasserande fartyg sänkte hela härligheten, men ett rep fastbundet i ångmaskinen gjorde att ångmaskinen räddades när man försökte dra in farkosten till land. Båten blev kvar i älven. Nedskrivet 2001 i december Sune I."
Helmer med Ivar och Inge i hemmet Klockaregården B2B2, troligen taget 1917. Obs! den praktfulla sängen (hemmets klenod?) vidare liljeväxten som sköttes så att den aldrig(!) vissnade och den huvudstora kaktusen nederst på piedestalen. "Farfar Helmer Andersson. Född i Värmland 1887. Arbetade i Bofors 1902-1903, till sjöss 1907-1910, Rosengrens 1910-1914, SKF 1914-1954, Smedmästare Adolf Gustafsson född 1877 Verkmästare på Rosengrens kassaskåpsfabrik. Sångare i kör. Har gjort den smidda ljusstaken som gesällprov. Berättelsen om den fina stärkskjortbröstet men undertröjan hade hål som ett fisknät då han under festen tog av sig kavajen. Gösta Andersson var dubbelkusin med farfar. Var född i Värmland 1875 och var kanske den som fick farfar att söka sig till Göteborg. Gösta gjorde den gamla ångmaskinsmodellen i början av 1900-talet. Arbetade som maskinist på Keillers, Götaverken. Ångmaskinen var inmonterad i en bogserbåtsmodell och när den under provturen kördes ut i Göta Älv med ångmaskinen i gång gick inte allt som planerat. Svallvågorna frå ett förbipasserande fartyg sänkte hela härligheten, men ett rep fastbundet i ångmaskinen gjorde att ångmaskinen räddades när man försökte dra in farkosten till land. Båten blev kvar i älven. Nedskrivet 2001 i december Sune I."
Ester, Helmer och Ivar i en ren(ande) familjeangelägenhet 1913. "Farfar Helmer Andersson Född i Värmland 1887 Arbetade i Bofors 1902-1903 Till sjöss 1907-1910 Rosengrens 1910-1914 SKF 1914-1954 Smedmästare Adolf Gustafsson född 1877 Verkmästare på Rosengrens kassaskåpsfabrik. Sångare i kör. Har gjort den smidda ljusstaken som gesällprov. Berättelsen om den fina stärkskjortbröstet men undertröjan hade hål som ett fisknät då han under festen tog av sig kavajen. Gösta Andersson var dubbelkusin med farfar. Var född i Värmland 1875 och var kanske den som fick farfar att söka sig till Göteborg. Gösta gjorde den gamla ångmaskinsmodellen i början av 1900-talet. Arbetade som maskinist på Keillers, Götaverken. Ångmaskinen var inmonterad i en bogserbåtsmodell och när den under provturen kördes ut i Göta Älv med ångmaskinen i gång gick inte allt som planerat. Svallvågorna frå ett förbipasserande fartyg sänkte hela härligheten, men ett rep fastbundet i ångmaskinen gjorde att ångmaskinen räddades när man försökte dra in farkosten till land. Båten blev kvar i älven. Nedskrivet 2001 i december Sune I."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.