Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Från 299 kr
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Det rådde uppenbarligen en febril byggnadsakivitet på båda Smissparterna på 1910-talet, man förnyade så gott som hela byggnadsbeståndet. Det märkliga med Artur Karlssons part var att man byggde ena vinkeln av ladugården i bulteknik, det hade man i stort sett slutat med på 1910-talet. Men moderna fönster satte man in! Stendelen innehöll fähus och buldelen lada. T v skymtar källaren, se Bild 1059.
Här är ladugården nymålad och har fått nytt papptak. Fähusdelen i bulteknik i mitten rymde fähus med hoimd till höger. Två laddelar verkar mycket, så den ena har nog tjänat som vagnbod och förråd. Luckan till foderloftet står lutad mot kaninburen. På grindarna kan man se att här bodde en snickare!
Man tog en bit i taget med den nya ladugården och byggde en del av ett nytt fähus i början på 1910-talet, se Bild 1052. Sedan rev man den gamla ladugården, ladan och tröskhuset och byggde till det nya fähuset med nästa 2/3-delar. I vinkel byggde man sedan ladan, se Bild 1069.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Denna bulladugård är troligen byggd i slutet av 1800-talet. Den innehöll förmodligen två fähus längst bort, hoimd i mitten och lada hiterst. Den tillbyggda boden var sannolikt vagnbod och förråd. Ladugården finns kvar än idag, men boden är borta. Grindarna är säkert gjorda av grannen Lars Pettersson på Hemmor, se Bild 907!
Masse kallar detta för släkstigvagn, sidolämmen liknar en stege. Släke kördes nog med lite olika vagnar, kanske beroende på om släken var våt och tung eller inte. Vagnen står på gården hos Oskar Larsson på Fies norra part. Ladugården har märkliga rombformade fönster till kohuset och stallet. Luckorna går till varje fähus hoimd, hörum. Agtaket har lappats med halm.
Manbyggnaden på Ångermanlandsgården. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. V
Ångermanlandsgården. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Ångermanlandsgården på Murbergets friluftsmuseum. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Portlidret på Ångermanlandsgården, Murberget. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården.
Ark med monterade foton och text: "a. Översiktsbild av gården från söder. Till vänster om boningshuset ser man fähus (fjós), smedja (smidja), snickarbod (skemma) och skjul (hjallur) m.m. Till höger om boningshuset syns gårdskapellet-bönehuset (bedehuset). Längst till höger lammhusen. b. Herr bondi Hannes Jónsson.
Tyllinge gård. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-talstyp. 4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. Gammalt. Foderbord i mittaxeln.Smårutiga fönster. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.