'Närbild på den döda storskrakens ben. Gammalt läkt brott på vänster humerus. :: :: Ingår i serir med fotonr. 5635:1-3.'
Från 299 kr
'Närbild på den döda storskraken. Gammalt läkt brott på vänster humerus. :: :: Ingår i serir med fotonr. 5635:1-3.'
Olyckor och brott, i rum nr 12. (Rummet beläget åt gården och gränsade till hörnrummet Munkbro- gatan-Yxsmedsgränd).
Reportage om nedskräpning och vandalisering. Barn leker i ett hus av trä på lekplatsen som någon har ritat och rispat på.
Stavarna på samtliga av de tunnor som innehåller osmundjärn har ett brott mitt på tunnorna, något som inte kunnat iakttas på tunnor med annat innehåll.
U323 Sälna
Storgatsten lastas från "hjulabår" ombord på mindre båtar för att ros ut till två väntande segelskutor för vidare transport. Sten är tagen direkt ur brott på platsen- Apelviken, Varberg. Uppgift av Einar Bengtsson fd. stenhuggare.
Nedre delarna av Nygatan i Linköping. Husraden till höger motsvarar idag kvarteren Duvan och vidare Drabanten bortom korsningen med Snickaregatan, som anas som ett brott i trottoaren. Vy mot öster.
'Bildtext: ''Morängrus. Riktning 161.'' :: Vy med öppet brott med morängruset synligt. I bakgrunden berg med trädvegetation, liggande träd. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Järvsö 71:1
Anundsjö 710
Polishuset i Mölndal. Polishuset ligger i närheten av den gamla kvarnbybebyggelsen (Roten M) vid Forsåkersgatan. Ursprungligen byggdes huset till en sjukstuga för Mölndal. Byggnaden stod färdig år 1870. Den fungerade sedan såsom sjukstuga i cirka 50 år, ända tills det nya lasarettet vid Göteborgsvägen blev färdigt år 1924, då sjukvården överflyttades dit. Den gamla sjukstugan omändrades så småningom till Polishus. Polisen har mycket att göra. Den skall ordna trafiken och övervaka den allmänna ordningen på gatorna. Vid trafikolyckor skall den hjälpa och biträda de olycksdrabbade och utreda omständigheterna kring olyckorna. Vidare skall polisen anhålla brottslingar och utreda förhållandena vid brott samt hjälpa turister och främlingar, som kommer till oss.
Porträtt av Gustaf R Andersson. Om initialbokstaven ska knytas till hans första eller andra mellannamn, Rudolf och Raginius, skall här inte närmare ordas om utan endast noteras då han tycks använt det för egen del. Under alla omständigheter föddes han i Linköping 1865 som son till pumpborraren Johan Andersson och dennes hustru Johanna Samuelsdotter. Uppväxten var till synes inte helt problemfri. Både fadern och en äldre bror blev under Gustafs barndom dömda för brott, misshandel respektive stöld. Fadern varnades även, för vad tiden angav, äktenskapsoenighet. Kanske påverkad av besvärligheter i barndomen, kom Gustaf att skriva in sig vid Uppsala universitet för teologiska studier. Efter studenten år 1885 påbörjade han, som inte sällan var nödtvunget för nyuteximinerade teologer, en rörlig tillvaro med kyrkliga tjänster i bland andra Risinge, Östra Eneby, Tjällmo och småländska Hult. Under året 1911 blev han erbjuden tjänsten som domkyrkokomminister i Linköping, och därefter kom hans tillvaro te sig mer stadig. Från 1902 var han gift med Elsa Törnblom, bördig från Eksjö.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Porträtt av damimitatör Charles Leidberg i scendräkt. Under flera år uppträdde Karl (Carl) Johan Lidberg (Liedberg/Leidberg) som så kallad "damimitatör" på varietéer och marknader.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.