Arkeologisk undersökning vid Kalmar slott. Torrläggning i vallgraven.
Från 299 kr
Vykort på HM korvetten Freja. Ångkorvetten Freja byggdes vid Kockums i Malmö och sjösattes år 1885. Skrovet hade bordläggning av trä på järnspant s.k komposit, dimensionerna var följande längd i vattenlingen 66 m. och överallt 74 m. bredd 12,2 m. och djupgående 6 m. deplacementet var 2000 ton och seglearean omkring 1500 kvm. maskineriet 2100 indk. hästkrafter fart 14 knop.
Ångkorvetten Freja byggdes vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö och sjösattes år 1885. skrovet hade bordläggning av trä på järnspant s.k. komposit.dimensionerna var föjande: längd i vattenlinjen 66 m. och överallt 74 m. bredd 12,2 m. och djupgående 6 m. deplacementet var 2000 ton och segelarean omkring 1500 kvm. maskineriet 2100 indk. hästkrfter fart 14 knop. Motivet är från "Frejas besök i Köpenhamn".
Skissen på Apollo bygger på längdmåtten på balkarna, vilka i sin tur mättes in med ett längsgående måttband för att se fördelningen. Balken i aktern som mätte 7 meter var inte i full längd utan har uppskattats. Bogbandet gav formen i fören. Tillsammans med måttuppgifter angående bordläggning, spant och innergarnering är skissen sannolikt mycket nära skeppets originalmått. Det skrafferade området på vraket är helt täckt med sten, med breddförhållanden har den uppskattade längden ritats in. Akterkonstruktionens skepnad är baserad på Vasas utseende. Layout: Alexander Rauscher.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utpumpning och torrläggning inför de arkeologisk utgrävning.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utpumpning och torrläggning inför de arkeologisk utgrävning.
Torrläggning av Svartån, före 1900
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Letar dåligt måleri m.fl... 28 augusti 1968
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Solbadare vid Fallen i Karlslund, 1950-tal
Timmerman Karl Albin Karlssons timmermanskista. De är från vänster. 1) Skräyxa att trä upp spiror med. 2-3) Större och mindre skeppsyxa att kanta plank med och hugga upp knän mm krokigt arbete, där man inte behöver så bred yxa men ändå en som är tung. 4-5) Stor och liten skäryxa eller spissyxa att gå före i skräningen med och efter kritlinan hugga en rand i barken eller ytan på trät. Därefter tar man skräyxan. Användes också till småarbeten, såsom vässa kilar o dyl. 6-7) Stor och liten sliktyxa till att slikta spant med och till skarvar i bordläggning, garnering, däck osv.
Torrläggningen av Slottsfjärden.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vy från utgrävningen av Slottsfjärden i Kalmar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.