Dörröverstycke från Pellas, Mälbo, Hedesunda socken, målat 1808 av Hans Wikström. Ägare syskonen Simonsson, Vinnersjö, Hedesunda socken. Text omgiven av rokokomässiga ornament i blått mot vit bakgrund: "Målat År 1808. I dag äro i Lifwet i detta hus följande människor. Gamla bonden N.O.S. förr år 1751. Hust. A.I.D. förr år 1736. Nuvarande Husbonden är Nämndeman J.I.S. född år 1764. Hustrun B.L.D.Född år 1755. Barnen äro J.i.S. född år 1789 d. 18 april. L.I.S. född år 1797 d. 28 januari. Hans Wikström."Storlek 0,38 X 1,38 m.
Från 299 kr
landskap, fotografi, photograph@eng
Teleborgs slott med Trummen i bakgrunde. Greve Fredrik Bonde af Björnö (1842-1909) lät bygga Teleborgs slott som morgongåva till sin unga hustru Anna Koskull (1868-1917). Slottet var inflyttningsklart år 1900. Som förebild för Teleborg togs senmedeltida och ungrenässansslott från Frankrike och Tyskland. Fredrik Bonde avled redan 1909 och hustrun åtta år senare. Teleborg tillföll då grevens brorson, kammarherren greve Christer Bonde af Björnö (1869-1956).
Böna Kapell. 28 maj 1945. Beställt av fröken Nordin,Bönan. Uppfördes år 1843. "Husfäderna i fisklägrena Bönan och Utvalnäs" stod för arbetet och Gävle stad bidrog med timret. 1892 överlämnades kapellet till Gävle stad. På 1870-talet byggdes en klockstapel. Det enkla träkapellet har rektangulärt långhus och vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkorummets sydöstra hörn är avdelad till sakristia. Ingång i väster, via vapenhuset. Altarväggen pryds av ett ramverk som snidades av fiskaren Per Wickman när kapellet byggdes. Till vänster om altaret står predikstolen med en Kristustavla som bakgrund. Mikaelidagen 1952 invigdes en dopfunt i röd Gävlesandsten, ritad av stadsarkitekt Sven Wranér, Gävle, (1894-1965). När Gävle församling delades 1916 kom Norrlandet med Bönan och Utvalnäs att tillhöra Heliga Trefaldighets församling. Inför kapellets 100-årsdag gjordes en renovering med tillbyggnad av sakristia och vapenhus, efter förslag av Sven Henrik Wranér, och kapellet återinvigdes 27 juni 1943. Vapenhuset utvidgades 1972 och där fick en skrudkammare plats.
Böna Kapell. 28 maj 1945. Beställt av fröken Nordin,Bönan. Uppfördes år 1843. "Husfäderna i fiskelägrena Bönan och Utvalnäs" stod för arbetet och Gävle stad bidrog med timret. 1892 överlämnades kapellet till Gävle stad. På 1870-talet byggdes en klockstapel. Det enkla träkapellet har rektangulärt långhus och vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkorummets sydöstra hörn är avdelad till sakristia. Ingång i väster, via vapenhuset. Altarväggen pryds av ett ramverk som snidades av fiskaren Per Wickman när kapellet byggdes. Till vänster om altaret står predikstolen med en Kristustavla som bakgrund. Mikaelidagen 1952 invigdes en dopfunt i röd Gävlesandsten, ritad av stadsarkitekt Sven Wranér, Gävle, (1894-1965). När Gävle församling delades 1916 kom Norrlandet med Bönan och Utvalnäs att tillhöra Heliga Trefaldighets församling. Inför kapellets 100-årsdag gjordes en renovering med tillbyggnad av sakristia och vapenhus, efter förslag av Sven Henrik Wranér, och kapellet återinvigdes 27 juni 1943. Vapenhuset utvidgades 1972 och där fick en skrudkammare plats.
Mr Idla, 16 februari 1966 I förgrunden syns en ung flicka, en kvinnlig gymnast, som ligger på mage på golvet. Hon är klädd i en långärmad vit tröja samt svarta åtsmitande långbyxor. I håret har hon en rosett. Hon har en penna i sin hand och skriver på ett papper. Till höger syns en bit av en man som håller fram ett kuvert. I bildens bakgrund syns tre plintar. På den mittersta plinten sitter en kvinna. Vid den vänstra står en kvinna och skriver med ryggen åt kameran. En stor väska står på golvet vid hennes fötter. Vid plinten till höger står en man. Han har en kamera i handen. De tre sistnämndas huvuden har ej kommit med på bilden. Längre bort till vänster står en man vid väggen. Endast hans ben är synliga på bilden. Längre bort till vänster står en portfölj vid väggen.
Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.
- Fotografi -
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.