Utställning Tiotusen år. Utställningsdelen Tågvagnarna, i glasmonter 3:1 finns det en telefon från L.M. Ericsson & Co Stockholm, 1884. Smålands allehanda 18 juli 1888, vaxrulle till grafofon, leksakståg, förslag till järnväg Jönköping och Malmö.
Från 299 kr
Kommunalmän, från vänster 1 Ernst Hansson, 2 Nyberg järnvägsman, 3 J.A. Andersson stationsförman Trbg. Övre, 4 borgmästare Wirgin, 5 Knut Maden?, 6 ordförande Edvin Nilsson Sjukkasseföreståndare, 7 Nils Ohlsson dir Allehanda, 8 lärare, 9 Rieseholts? Kamrer, 10 Emil Nilsson Tågmästare.
Siktemöllaregården på Östergatan. Gården byggdes 1841-1842. Mjölnare Hans Andersson innehade Siktemöllan till 1861 då han efterträddes av Anders Persson. Redan 1866 tycks möllan ha tjänat ut. Trelleborgs Allehanda köpte gården 1918. Den revs på 1930-talet.
Jacob Möllers gård. En vagn på Jacob Möllers gård i kvarteret Dammen, där biblioteket ligger idag år 2004. I vagnen sitter Potatishandlare Norén och hans son Anders Norén, sedemera tryckare på Trelleborgs Allehanda.
Gående, första felgångarn 7 februari 1967 På Storbron står en man vid trafikljuset. På bilden ser man en kvinna cykla, och två bilar. Man ser också Gamla teatern och Nerikes Allehanda.
Svartån med Örebro slott till vänster på bilden, bostadshus till höger och Teatern och Nerikes Allehanda byggnaden i bakgrunden. Byggnaden i mitten rakt fram var Centralhotellet. Till höger syns Husarkasernen byggd 1776-1777, revs 1912. Beställare: Larsson och Stenberg, Örebro.
Frisörmästare Axel Fritiof Strandberg (kallad Atschy) vid sin salong på Stora torget, vägg i vägg med Nerikes Allehandas lokalkontor i Lundbergska huset.
Uppklädda dansare i paraden under Arbogakarnevalen. Publiken står under paraplyer. Några bilar är parkerade på torget. I bakgrunden ses Stadsgården med Café Centrum och Nerikes Allehandas lokalkontor.
Två kvinnliga expediter (Berit Thörnqvist till höger) klädda i röda rockar står innanför bröddisken, Brödavdelningen på K-marknad, Mölndals C efter 1985/86. Hyllorna är fyllda av allehanda bakverk och en kund håller fram sin hand. På en stolpe sitter en röd kölapps-apparat.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 128-08-1939: Vackra klängväxter trolla bort fula stationshus. Nya Dagligt Allehanda, 31-10-1939: Fruktodling ovanför barrskogsgränsen, rosor och vildvin i Norrbotten. Dagens Nyheter, 26-02-1940: Plantera ej blommor framför hus n:r 2.
Enligt jubileumsskriften Trelleborgs Allehanda "1876-1976" är detta företagets personal någon gång på 1910-talet. I främre raden fr v faktor Eberhard Ohlqvist, redaktör Lars Ohlsson, boktryckare Nils Ohlsson och typograf Olivia Nordgren. I bakre raden en okänd yngling, typograferna Johan Nilsson, Axel Malmqvist, Carl Svensson och Martin Karlsson.
Ka. Karlssons bostadshus i Mölndalsbro, Mölndal, år 1968. Taget från Bergmansgatan. Adressen till huset var Frölundagatan 6, och tidigt fanns KA Karlssons Mjölk i källaren, senare även Butik Allehanda. Under 50-60-talet hade Doktor Sandström sin mottagning här i första vånigsplanet och senare ägdes fastigheten av samma ägare (Kristoffersson) som drev Mölndals Möbelaffär på Kvarnbygatan.
Vy österut på Frölundagatan 8, 6 och 4, okänt årtal. Längst till vänster skymtar kontorshuset till Fässbergs Trävarubolag. På nr 8 fanns OA Bengtssons Eftr. (speceriaffär) i Gösta Anderssons regi. Nr 6 inhyste senare doktor Sandströms mottagning. Karlssons mjölkaffär, Butik Allehanda och bostad åt bröderna Ebbe och Göte Kristoffersson med familjer. Nr 4: Betaniakyrkan med i källarplanet ett skomakeri samt Mölndals Läderhandel. Till höger skymtar huset som senare huserade H E Adamssons butik. När vi inte längre kan se den vackert stenlagda gatan, så blir det platsen för Mölndalsbro. I bakgrunden skymtar Störtfjället.
Konsum i Gunnarsdal Fotot är gjort som ett vykort med bild på framsidan och förtryckt adressfält på baksidan (se AKF-07222). Fotot är aningen sepiafärgat. På framsidan har någon skrivit "Gunnarsdal" och "Styrelsen Konsum vid Meken 1923 - 1924". Fem män och två kvinnor står bakom disken. En stor våg och en kassaapparat står på disken. På vägghyllorna står allehanda specerier. En telefon hänger på väggen. Enligt texten på baksidan är personerna, från vänster: Alfred Jonsson (hyvlare), Karl Holm (snickare), Gustav Jonsson (snickare), Gurli Lovén (exp), Herman Eklund (grovarb), Edit Jonsson (exp), Karl Lindkvist (gjutare). AKF-07221 är en bild från samma plats. Denna bild låg i ett kuvert med texten "Almsätra, Häringe, Enehill, Robertslund, Lindvalla".
I början av 1600-talet beboddes Möckelsnäs av Isak Liljesparre. Denne lät göra gården till säteri och på 1620-talet övergick detta till Arvid Pedersson Stierna. 1675 inlöstes Möckelsnäs av Germund Palm, som sedan han adlats och bytt namn till Cederhielm startade en ny, glansfull period i Möckelsnäs historia. Cederhielm blev landshövding i Skaraborgs län och upphöjdes till friherre 1718. Han påbörjade stora nybyggnader på Möckelsnäs. Han tillförde dessutom Stenbrohults kyrka allehanda gåvor och medel till en ny altartavla. Carl Linneus besökte ofta Möckelsnäs och fick stort stöd av Cederhielm för att utveckla sitt intresse för botanik och läkekonst. Så småningom köpte Cederhielms svärson Abraham Falkengren gården för 2000 daler silvermynt. (Han och hans fru ligger för övrigt begravda på Stenbrohults kyrkogård.) Dennes son, Germund Abraham Falkengren, brukade Möckelsnäs fram till 1785. 1878 köptes Möckelsnäs av kammarherren och vice häradshövdingen Carl Eduard von Horn. 1906-1908 lät han bygga ett nytt, större hus utanpå den gamla byggnaden. De små annexen byggdes på 1920- och 30-talen. Möckelsnäs stannade i familjen von Horns ägo fram till början av 1990-talet, men användes allt mer sällan.
Apoteksmuseet i Hälsohögskolan i Jönköping. Utställningen producerades 1982 av Jönköpings läns museum i samarbete med dåvarande Munksjöskolan. Vid den tiden bedrev Jönköpings läns landsting vårdutbildningar i byggnaden. Utställningen visar en apoteksinteriör med en typisk apoteksofficin försäljningslokal - på landsbygden vid sekelskiftet 1900. Inredningen är hämtat från det gamla apoteket i Vrigstad i Småland. Inredningen med inventarier och litteratur skänktes 1968 till Jönköpings läns museum av apotekare Åke Rapp i Sävsjö. En betydande del av samlingen är också skänkt till länsmuseet av apotekare Åke Martin i Jönköping 1982. Apotekens officiner försäljningslokaler var ofta dyrbart inredda. Det gällde framför allt apoteken i de större städerna. På landsbygden var inredningen enklare. Ett fullständigt utrustat apotek skulle vara försett med officin, materialkammare, tinkturkammare, laboratorium och stötkammare samt källare och drogkammare. I utställningen visas hyllrader med ståndkärl efter ståndkärl i en bestämd ordning, vidare recepturen där många piller och mediciner tillreddes samt hur giftskåpet var märkt och inrett. Officinen var apotekets ansikte utåt. Apoteket i Vrigstad öppnades 1845 som filialapotek till Lejonet i Jönköping. 1870 blev det ett självständigt apotek för att 1911 bli medikamentsförråd då apoteket flyttade till Sävsjö. När inredningen i Vrigstad byttes ut i början av 1950-talet skänktes den i sin helhet med ståndkärl och allahanda burkar till Jönköpings läns museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.