Ekenäs
Från 299 kr
Ekenäs slott rustas
Ås gård 1950
Norsholm Bersbo Järnväg, NBJ lok 9 "Örtomta" i Norsholm. Vid loket syns lokförare E. Edstrand och eldare Axel Häggström.
Klockboden till Örtomta kyrka. Uppförd 1877 för att ersätta en så kallad klockstol. Något ombyggd i samband med renovering av kyrkan 1926.
Norsholm - Bersbo Järnväg, NBJ lok 9 "Örtomta" på linjen mellan Edshyttan och Vien. Västervik - Åtvidaberg - Bersbo Järnväg, WÅB grusvagn 77, WÅB grusvagn 66 och WÅB grusvagn 17.
Örtomta hushållsförenings lokal i Ringås. Konsumtionsföreningar likt den i Örtomta började etableras i Sverige från 1850-talet och var under lång tid en mycket framgångsrik lösning av distribution och försäljning av nödvändighetsvaror. Den största delen av svensk konsumentkooperation organiseras under Kooperativa förbundet även om fristående föreningar förekom.
Porträtt av Anton Anders Aurelius. Vid tiden för bilden kyrkoherde i Ekeby socken. Född i Örtomta 1802 kom han tidigt till Ekeby för en tjänst som kaplan i socknen. Från 1850 gift med Mathilda Christina Kastman.
Porträtt av baron Ivar Koskull. Från 1837 sekundlöjtnant i flottan. Periodvid både i engelsk och fransk tjänst. Han avslutade sin militära karriär 1848 för att bli politiker. Gift 1845 med friherrinnan Anna Sophia Victoria Banér. Från 1848 ägde och bebodde paret Svenneby säteri i Örtomta. Efter makans bortgång 1866 omgift med Ulrika Charlotta Mathilde Oxehufwud.
Ernst och Ester Vilhelmina Björkmans fyra förstfödda barn i betonad ålderstrappa. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas för uppgiften så med fullständiga förnamn ser vi från vänster yngsta dotter Maj-Lis Ingegärd följd av Anna Britta Vilhelmina, Karl Fridolf Göte och Stina Margareta. Bilden är tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt i Örtomta där fadern var trädgårdsmästare vid Ekenäs slott.
Porträttfotografi föreställande familjen Hasselberg. Personer på bilden: Carl Gustaf Hasselberg, kyrkoherde från Örtomta Hilma f Sjögren, Hasselberg Uppgifter saknas på barnens namn. Fotograferad i Maria Teschs ateljé som fanns i Linköping åren 1873 - 1936. Digitaliserad efter original glasnegativ som förvaras på Stiftsbiblioteket /Linköpings stadsbibliotek.
Örtomta kyrka under en genomgripande restaurering 1970. En av kyrkans brister var den starkt vittrande fasadputsen. Man hade därför fattat beslut om att knacka ned all puts och i sammanhanget dokumentera kyrkans historiska spår i murarna. Ett mindre problem var de angrepp av strimmig trägnagare som drabbat kyrkans vapenhus i trä.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Midsommarafton 1923 sammanvigdes paret på bilden i Örtomta kyrka. Brudgummen är annonschef Gustaf Erik Tisell och bruden lystrar till det stilfulla namnet Engla Kristina Batseba Johansson-Frid. Makarna står invid brudens barndomshem i Höversby. Verandan är lövad och grusgången belagd med matta, måhända röd. Paret kommer inom kort att flytta till Göteborg. Olyckligtvis blev äktenskapet kortlivat. Fru Tisell avled redan 1926 i tuberkulos, ännu inte födda 30 år.
Askeby 147:1
Porträtt av en kvinna med en lite udda livshistoria. Född i Stockholm 1809 blev Carolina vidare fosterdotter till grosshandlaren och finske undersåten, tillika ogifta, Johan Fredrik Sederholm. Sommaren 1828 inflyttade mademoiselle Carolina Sederholm från Stockholm till Ekenäs slott i Örtomta. Omständigheterna och möjligheterna kring flytten är oklar men på slottet blev hon enligt källorna en omedelbar del av godsets ägare, Svante Banér och dennes maka Mariana Victoria Nordenbjelke. Redan året därpå flyttade hon likväl till det närliggande godset Mauritzholm. Ägan arrenderades vid tiden av friherrinnan och änkefrun, jämväl Svante Banérs mor, Carolina Matilda Banér. I hushållet fanns även hennes son Eskil Banér, och kanske var det inte en tillfällighet att han senare samma år tog över driften av den något avsides belägna gården Hjälmsäter. Hur som stundade vigsel mellan Eskil Banér och Carolina Sederholm i oktober månad 1832. Eskil löste ut sin bror Svante och blev 1834 ensam ägare till Ekenäs. Carolina var nu friherrinna över godset Ekenäs vittfälliga ägor. Långt senare, efter hennes makes död 1889, var omständigheterna andra och hon avled i kronsik hjärtlidande 1897 skriven på sin äldste sons gård Ås i Örtomta socken.
Karaktärsfullt porträtt av Axel Sparre. Född på Vinäs slott i Västra Ed 1839 som son till baron Casimir Sparre och dennes hustru, grevinnan Carolina Lewenhaupt. Familjen fick östgötsk anknytning genom faderns förvärv av Lambohovs säteri söder om Linköping år 1850 och rusthållet Hjälmsäter i Örtomta socken år 1856. När föräldrarna bröt upp från länet för att flytta till Västervik 1859 var Axel redan inskriven som kadett vid Karlberg och därmed utflugen och egen. Efter sin militära utbildning tjänstgjorde han från sommaren 1861 en kortare tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Redan 1862 förflyttades han till Andra livgardet i Stockholm, nådde löjtnants grad och begärde avsked 1875, vilket han sedermera beviljades med kaptens grad. Hans håg stod ändå till konsten. Vid sidan av sitt militära arbete var han från år 1866 inskriven vid Konstakademien. Efter examen följt av studieresor till Düsseldorf och Paris kom han att bli erkänd inom främst genre- och historiemåleri samt porträttkonst. Under perioden träffade han sin blivande hustru, Emma Munktell, som även hon bedrev konststudier i nämnda studieorter. Efter en period som ägare av Tranbygge gård i Uppland blev Axel Sparre från 1880 ånyo boende i Östergötland. Platsen var godset Sörby i Örtomta socken och här blev han kvar tillsammans med hustrun och dottern Märta tills de år 1885 bröt upp för ny tillvaro i Göteborg och vidare åter till Stockholm. Efter makarnas skilsmässa 1891 återfinns Axel på ett flertal bostadsadresser i Stockholm tills han i mars månad 1906 flyttade till Linköping för en plats i en yngre brors hushåll. I slutet av år 1909 bröt denne kringflyttande man upp en sista gång och bosatte sig i Östra Eneby församling i Norrköping. Här avled han den 23 oktober 1910. Han var då skriven som boende på Leonardbergs pensionat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.