Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Från 299 kr

Infanteriskjutskolan vid Rosersberg. 2:a Kursen, År 1906. Ett antal foton av ansvariga officerare och deltagare, med bilder från Rosersberg i hörnen. Mittsektionen: överst: K.J.W.R. Bergenstråhle. Översta raden fr.v.: C.P.K.O. Sjögreen I4, J.G. Palmgren I13, C.B. Björkegren I3, S.L. Djurberg I9, W.A. Hamilton I6, C.H. Breitholtz I1. Mellersta raden fr.v.: E.H. Lieberath I6, C.A.N. Nyman I17, M.S. Forssner I4, J.E.F. Åström I 27. Understa raden fr.v.: M.F. Löfgren I21, Y. Sundell I16, G.M. Hanngren I13, G. Stiernstedt I6, G. Vigh. Övre raden fr.v.: G.A. Kaijser Tr6, C.G.F. Stael von Holstein K6, E.M. Ribbing A3, C.E.F. af Wirsén I1, P.V. Genberg I14, C.E. Nauclér Fort., N.G. Bonde K1, S.B. Bernhardt I10, A.G. Linder I6, S.V.G. Hejman I13, K.A.A. Coyet, C.A. Fock I9, N.G.P. von Rosen I1, N.S. Berlin I2, L.F. Brogren I4, I Weman I5, G.F.G. Nauckhoff I15, O.W. Stålhandske I6. ... Andra raden ovanifrån, fr. v.: H.G.F. Forssman I11, I.K. Lambert-Meuller I7, J.L. Norén-Brandell I12, K.S.G. Stenbock I5, C.H. Broms I2, M.K.F. Lybeck I5, G.A.E. Ahlström I8, C.M. Hvitfeldt I14, K.S. Lindeberg I6, K.V. Almgren I3, S. Nordenskjöld I11. Tredje raden fr.v.: J.V. Lundqvist I18, E. Nordin I21, O. Presto I16, S.I.M. Rudebeck I22, P.O. Carlander I15, C.N. Fahlström I27, C.E.M. Malmberg I27, C.G. Wahlberg I19, A.K. Geijer I15, J.S. Bagge I16, H.K. Karling I21, G. Örnberg I21, G.W. Carlberg I21, G.E. Carlberg I20, J.F. V. Fahnehjelm I21, G.W.S. Söderholm I27, O.W.A. Richter I26, M. Lindh I17, C.M.W. Aschan I25. Fem man nederst t. v.: K. Stjerndahl I22, J.W. Strömer I18, A.G. Söderberg I17, N.H. Strandberg I19, C.E. Silow I15. Fem man nederst t. h.: C.B. Lundin I25, K.A.G..E. Wollert I18, B.F.G. Möller I16, M.J. Fogelklou I24, S.A. Wallberg I17.

Från 299 kr

Infanteriskjutskolan vid Rosersberg. 2:a Kursen, År 1906. Ett antal foton av ansvariga officerare och deltagare, med bilder från Rosersberg i hörnen. Mittsektionen: överst: K.J.W.R. Bergenstråhle. Översta raden fr.v.: C.P.K.O. Sjögreen I4, J.G. Palmgren I13, C.B. Björkegren I3, S.L. Djurberg I9, W.A. Hamilton I6, C.H. Breitholtz I1. Mellersta raden fr.v.: E.H. Lieberath I6, C.A.N. Nyman I17, M.S. Forssner I4, J.E.F. Åström I 27. Understa raden fr.v.: M.F. Löfgren I21, Y. Sundell I16, G.M. Hanngren I13, G. Stiernstedt I6, G. Vigh. Övre raden fr.v.: G.A. Kaijser Tr6, C.G.F. Stael von Holstein K6, E.M. Ribbing A3, C.E.F. af Wirsén I1, P.V. Genberg I14, C.E. Nauclér Fort., N.G. Bonde K1, S.B. Bernhardt I10, A.G. Linder I6, S.V.G. Hejman I13, K.A.A. Coyet, C.A. Fock I9, N.G.P. von Rosen I1, N.S. Berlin I2, L.F. Brogren I4, I Weman I5, G.F.G. Nauckhoff I15, O.W. Stålhandske I6. ... Andra raden ovanifrån, fr. v.: H.G.F. Forssman I11, I.K. Lambert-Meuller I7, J.L. Norén-Brandell I12, K.S.G. Stenbock I5, C.H. Broms I2, M.K.F. Lybeck I5, G.A.E. Ahlström I8, C.M. Hvitfeldt I14, K.S. Lindeberg I6, K.V. Almgren I3, S. Nordenskjöld I11. Tredje raden fr.v.: J.V. Lundqvist I18, E. Nordin I21, O. Presto I16, S.I.M. Rudebeck I22, P.O. Carlander I15, C.N. Fahlström I27, C.E.M. Malmberg I27, C.G. Wahlberg I19, A.K. Geijer I15, J.S. Bagge I16, H.K. Karling I21, G. Örnberg I21, G.W. Carlberg I21, G.E. Carlberg I20, J.F. V. Fahnehjelm I21, G.W.S. Söderholm I27, O.W.A. Richter I26, M. Lindh I17, C.M.W. Aschan I25. Fem man nederst t. v.: K. Stjerndahl I22, J.W. Strömer I18, A.G. Söderberg I17, N.H. Strandberg I19, C.E. Silow I15. Fem man nederst t. h.: C.B. Lundin I25, K.A.G..E. Wollert I18, B.F.G. Möller I16, M.J. Fogelklou I24, S.A. Wallberg I17.

Från 299 kr

Denna part kom till på 1690-talet då ursprungsägarens Christen Jakobssons sonson Lars Anderssson bebyggde den på norrsidan om föräldrahemmet. Lars var gift med Catarina Andersdotter och de fick 5 barn, där äldsta dottern Catarina född c:a 1690 övertog parten. Hon gifte sig 1711 med Hans Jakobsson från Ardre och de fick 6 barn. Gårdsparten delades 1745 mellan äldste sonen Lars och äldsta systern Catarina. Lars behöll denna gårdsdel och Catarina byggde nytt c:a 400 m närmare kyrkan, det som blev den kände Johan Oskar, JO, Larssons part, flitigt förekommande på Masses bilder. Lars Hansson gifte sig 1747 med Anna Hansdotter från Hallvards i Silte och de fick 5 barn. Sonen Lars Larsson blev ägare 1795, gift 1797 med Anna Cecilia Bengtsdotter född 1778 från Liffride. Lars dog 1806 och Anna gifte om sig med Olof Persson från Roma. Anna och Olof uppförde en ny manbyggnad i sten 1810, som man fick 20 års skattebefrielse för. Sönerna Lars född 1800 och Bengt född 1804 från första giftet delade gårdsparten omkring 1827 och Bengt tog över denna part. Bengt gifte sig 1848 med Greta Maria Andersdotter född 1820 från Mattsarve och de fick två döttrar. Yngsta dottern Maria född 1852 gifte sig 1870 med Mats Oskar Larsson född 1846 från Tiricke på När och fick två barn. Maria dog och Oskar gifte om sig 1878 med Maria Elisabet Jakobsdotter född 1852 från Bjärges och de fick 6 barn. Sonen Arvid Larsson från andra giftet född 1881 blev ny ägare 1914, gift 1924 med Ester Maria Elisabet Larsson född 1895 från Smiss på När. Deras äldste son Erik född 1923 tog över 1949, gift med Berit. Sonen Torgny ärvde gårdsparten. Gift med Gunilla Bendelin. Tre söner. Masse har stått på stora landsvägen och tagit denna bild av manbyggnaden. Den skall vara byggd 1873, ett högt hus med låg källare under huset. Tegeltaket är lite utdraget över gaveln, något som var nytt på den här tiden, liksom de små trekantsfönstren på gavlarna.

Från 299 kr

Sittande 1:a raden fr v: Barbro Fredriksson, Lisbeth Frohm, Johnny Bystedt, Kurt Nässén, Gullevi Ågren, Margareta Holmberg, Gunnel Nilsén, Birgit Nyberg, Margareta Eriksson, Lena Wallenborg, L-O Adolfsson, Roger Josefsson, Bo Samuelsson, Leif Larsson, Olle Gustavsson, Birgitta Eriksson, Inga-Lill Hjalmarsson, Eva Rahm, Hans Nordlander, Catharina Norrman. Stående 1:a raden fr v: Ingegerd Reinelius, Eric Åhlander, Åke Bergabo, Christina Norbrand, Britt-Marie Pettersson, Monica Holm, Tord Gustafsson, Marit Sikström, Sonja Dahl, Åke Håkansson, Jill Samuelsson, Gerd Engström, Lars-Erik Johnsson, Birgit Johansson, Elaine Fjellman, Ulf Bolin, Hjördis Matthias, Gun Svensson, Acke Johansson, Anna-Britt Ulvheim, Astrid Qvandt, Bo Froby, Siri Lindau, Elisabet Brandt Inger Johansson, Eva Oldén. Stående 2:a raden fr v: Margareta Randolph, Maj_britt Bolin, Inger Jansson, Gunilla Wallung, Anette Wikman, Conny Sandström, Birgitta Berntsson, Margareta Theorell, Hans Gustafsson, Lena Brorsson, Nina Golub, Anna-Märta Hansson, Ilari Hattakka, Inga-Lill Häggman, Martin Jansson, Iris Puukko, Leif Eriksson, Gunilla Hämäläinen, Barbro Westerlund, Ann Holstensson, Maija Komujärvi, Ove Johansson. Stående 3:e raden fr v: Anita Andersson, Widar Georgsson, Gun Olsson, Christina Österberg, Ewy Strandberg, Ingamay Augustsson, Gull-Britt Lindqvist, Chatarina Lindström, Gunilla Wallinder, Käthe Lindberg, Annica Grönberg, Helena Stenborg, Mari Thunberg, Pia Holmström, Gunilla Alnemo, Britt-Marie Lindkvist, Birgit Vestergren, Anne-Marie Kihlberg, Lisbeth Wallin, Maj-Britt Edlund, Kajsa-Lena Wedin, Marita Elfsberg, Gun-Karin Alenius, Ingalill Peterson, Marianne Möllerstedt, Kerstin Berggren, Ei-Britt Westbom, Elvy Pettersson, Gunilla Wid, Elisabeth Melin, M Albertsson, Gunborg Smith, Carina Wallén, Stig Andersson. Stående 4:e raden fr v: Gunilla Ljunggren, Gun Andersson, Ing-Marie Eriksson, Eva Persson, Gunilla Wiberg, Karin Söderström, Elisabeth Hellkvist, Eva Lundgren, Eira Märkälä, Margareta Ydringer, Monica Lagerström, Gunilla Johansson, Eva Hollstein, Anne-May Pettersson, Göran Eriksson, C G Nilsson, Johnny Pekkala, Inger Lindbom, Ingeborg Stenlund, Majken Jacobsson, Ingrid Ernås, Viola Hägglund, Eva Walter, Lennart Ulin.

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Sittande 1:a raden fr v: Barbro Fredriksson, Lisbeth Frohm, Johnny Bystedt, Kurt Nässén, Gullevi Ågren, Margareta Holmberg, Gunnel Nilsén, Birgit Nyberg, Margareta Eriksson, Lena Wallenborg, L-O Adolfsson, Roger Josefsson, Bo Samuelsson, Leif Larsson, Olle Gustavsson, Birgitta Eriksson, Inga-Lill Hjalmarsson, Eva Rahm, Hans Nordlander, Catharina Norrman. Stående 1:a raden fr v: Ingegerd Reinelius, Eric Åhlander, Åke Bergabo, Christina Norbrand, Britt-Marie Pettersson, Monica Holm, Tord Gustafsson, Marit Sikström, Sonja Dahl, Åke Håkansson, Jill Samuelsson, Gerd Engström, Lars-Erik Johnsson, Birgit Johansson, Elaine Fjellman, Ulf Bolin, Hjördis Matthias, Gun Svensson, Acke Johansson, Anna-Britt Ulvheim, Astrid Qvandt, Bo Froby, Siri Lindau, Elisabet Brandt Inger Johansson, Eva Oldén. Stående 2:a raden fr v: Margareta Randolph, Maj_britt Bolin, Inger Jansson, Gunilla Wallung, Anette Wikman, Conny Sandström, Birgitta Berntsson, Margareta Theorell, Hans Gustafsson, Lena Brorsson, Nina Golub, Anna-Märta Hansson, Ilari Hattakka, Inga-Lill Häggman, Martin Jansson, Iris Puukko, Leif Eriksson, Gunilla Hämäläinen, Barbro Westerlund, Ann Holstensson, Maija Komujärvi, Ove Johansson. Stående 3:e raden fr v: Anita Andersson, Widar Georgsson, Gun Olsson, Christina Österberg, Ewy Strandberg, Ingamay Augustsson, Gull-Britt Lindqvist, Chatarina Lindström, Gunilla Wallinder, Käthe Lindberg, Annica Grönberg, Helena Stenborg, Mari Thunberg, Pia Holmström, Gunilla Alnemo, Britt-Marie Lindkvist, Birgit Vestergren, Anne-Marie Kihlberg, Lisbeth Wallin, Maj-Britt Edlund, Kajsa-Lena Wedin, Marita Elfsberg, Gun-Karin Alenius, Ingalill Peterson, Marianne Möllerstedt, Kerstin Berggren, Ei-Britt Westbom, Elvy Pettersson, Gunilla Wid, Elisabeth Melin, M Albertsson, Gunborg Smith, Carina Wallén, Stig Andersson. Stående 4:e raden fr v: Gunilla Ljunggren, Gun Andersson, Ing-Marie Eriksson, Eva Persson, Gunilla Wiberg, Karin Söderström, Elisabeth Hellkvist, Eva Lundgren, Eira Märkälä, Margareta Ydringer, Monica Lagerström, Gunilla Johansson, Eva Hollstein, Anne-May Pettersson, Göran Eriksson, C G Nilsson, Johnny Pekkala, Inger Lindbom, Ingeborg Stenlund, Majken Jacobsson, Ingrid Ernås, Viola Hägglund, Eva Walter, Lennart Ulin.

Från 299 kr