Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Från 299 kr
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Hyvel för fasning av tunnstavar. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Genom en medföljande påskrift kan vi med visshet presentera smidesmästaren Alfred Davidsson. Här vid husknuten till sin bostad utmed dagens Elsa Brändströms gata i Linköping. Han var född i staden 1847 och vidare tagit yrket efter fadern. Davidsson förblev ogift i livet men hade 1894 erkänt sig som far till en gosse ur skomakaremästare Hjelte och makans barnaskara. Pojken kom att växa upp hos Davidsson men valde inte faderns yrke. Efter avslutat arbetsliv sålde den forne mästaren sin gård och flyttade till lägenhet i Stolplyckan. Han avled våren 1930. Foto omkring 1910.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Sammanfogningsmaskin, där bilderna 3-6 visar detaljer. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Sjökapten Carl Wilhelm Zettergren (1860-1950) bredvid en modell av ett barkskepp. Vid bouppteckningen 1938 efter Carl Wilhelms hustru Maria (1861-1938) fanns fyra barn: Gustaf Wilhelm och Carl Birger som båda bodde i Stockholm, Vilma Maria som var änka efter musikfanjunkare F V Pegel i Gävle och så Sven Hubert som var sjöman och bodde i Malmö. Carl Wilhelm och Maria (f Berglund) gifte sig 1883 och firade guldbröllop 1933 (foto finns hos Ingvar Henricson). Carl Wilhelm seglade bland annat med geflebarkskeppen "Eclipse", "Gevalia", "Fredrik", "Sidney" och "Vulcan".
Denna ålderdomliga ladugård fångade Masses intresse och han tog ytterligare en bild av den 6 år efter den förra. Nu var ladugårdens tid förbi, för året efter revs den och en ny mycket stor och modern ladugård byggdes i stället, se Bild 931. Den fick inte plats på det gamla stället, utan byggdes till höger om denna gamla ladugård stående med gaveln mot landsvägen. Egentligen var den gamla ladugården inte utsliten, den ser ut att ha varit i rätt gott skick, men den var gammalmodig. Längst till vänster skymtar ett hörn av grannpartens uthus, nu mera urrivet än på förra bilden, se Bild 927.
Masse har fotograferat denna Botelspart från beteshagen mellan de båda parterna väster om landsvägen. Denna part låg tidigare på andra sidan vägen ihopbyggd med grannparten där. Vid en eldsvåda i advent 1865 brann dessa båda parters uthus upp. Troligen flyttades denna gårdspart till västra sidan av vägen efter branden. Bakom spjälstaketet syns en stor manbyggnad i parstugeform, möjligen byggd strax efter 1865, vilket stämmer väl med stil och storlek. Huset innehöll troligen en vardagsstuga till vänster, kök i mitten och en stor sal t h. Dubbla fönster uppe på gaveln tyder på en inredd gavelkammare. T h syns gaveln till en något yngre brygghusflygel. I bakgrunden skymtar ladugårdens halmtak.
Kyrkoherde Carl Magnus Wezén på äldre dagar. Likväl skulle han komma att leva åtminstone i närmare 30 år efter att fotografiet togs. Född 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, kom han efter teologiska studier och påföljande karriär som kyrkoman att från 1878 bli kyrkoherde i Västra Husby församling. Från 1861 var han gift med prästdottern Maria Charlotta Theodora Cnattingius. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896 men Carl Magnus kom som antydds få ett långt liv som till slut nådde sin ände den 19 december 1928. Han var då på sitt 97:e levnadsår.
Porträtt av pastor Per Viktor Wahlgren. Född i småländska Järeda 1864 kom han till Östergötland år 1892 för tjänst som pastorsadjunkt i Svanshals. Efter kort tid erbjöds han samma befattning i Västra Stenby församling, där han vidare utnämndes till vice pastor. I maj månad 1895 öppnades nästa steg i hans kyrkliga karriär. Han inflyttade då till Vadstena för ny anställning som vice komminister i stadsförsamlingen. Efter en kort tid i Virserum kom han åter till Östergötland, denna gång för tjänsten som komminister i Bankekind. Omedelbart därpå gifte han sig med Maria Ronander, bördig från Stockholm. Makarna kom att få fem barn och bodde i församlingens komministergård Bjärstad.
Under det sena 1800-talet kom skolhusfrågan att bli alltmer brännande i Linköping. Under århundradets sista decennium hade barnen i stadens folk- och småskolorna nått över 1 200 elever som undervisades i spridda och långt från alltid i ändamålsenliga lokaler. Efter intensiva överläggningar i skolrådet enades man till slut om ett krafttag och staden beslutade om ett rejält skolbygge på ett område söder om stadskärnan. Den nya folkskolan stod med sina 27 klassrum färdig 1898 och kom att få namnet Linnéskolan. Efter en brand 1923 kom skolbyggnaden att ges ett mer förenklat formspråk.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
Porträtt av friherrinan Lucia Liljenstolpe. Gift i Vreta Kloster kyrka 1810 med Hampus Mörner (1775-1855). Makens militära karriär föranledde att makarna efter giftemålet blev bosatta i Uppsala och sedermera Stockholm. Under åren 1820-1842 var familjen hemmahörande i Härnösand, då maken tjänstgjorde som landshövding över Västernorrlands län. Efter avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Vid makens bortgång 1855 fanns tre vuxna döttrar hemmavarande. År 1870 flyttade Lucia och två av döttrarna till Stjärnorp för att bli inneboende i systrarna Linderskölds Kolfall. Här avled hon i lunginflammation 1877. Jordfärstningen i Vreta Kloster kyrka leddes av hennes svärson, Johan Grewell. Hon begravdes emellertid i Linköping.
Porträtt av Johan Fischer. Född i Lönsås 1787 som son till ombudsmannen Anton Fischer och dennes maka Lena Maja Cnattingius. I vuxen ålder, oklart när, flyttade han till Linköping. År 1812 lämnade han staden för att ta tjänst som garvaregesäll hos åldemannen Johan Westerling i Örebro. Redan året därpå öppnade Fischer egen verkstad i Öster Tull. Efter ännu ett år gifte han sig med en dotter till sin förra arbetsgivare, Christina Rebecka Westerling. Äktenskapet blev långt men tycks innehållit viss friktion. I en husförhörslängd noteras Fischer för "Flera gånger varnad för misshällig sammanlevnad. Senast den 13 januari 1840". Efter Fischers död 1864 drev sonen Carl Johan verkstaden vidare.
Porträtt av Evald Stenhammar. Född i Häradshammar 1824 som son till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Efter teologiska studier vid Uppsala universitet inflyttade han till Linköping 1865 för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Efter en tid åter i Uppsala för fortsatta studier och vidare som prästvigd docent inflyttade han 1876 en andra gång till Linköping, nu tillsammans med hustrun Anna Charlotta Holmberg och parets fyra barn. Skälet var erbjudande om tjänst som så kallad domkyrkosyssloman vid sidan av kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp. Från år 1878 var familjen bosatt i Vreta klosters kyrkoherdeboställe.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Porträtt av handlare Frans Wilhelm Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han blott 13 år gammal kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos handlare Nils Berggren. Efter ett antal anställningar tycks han blivit egen 1853 då han etablerar sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. Från 1862 gift med Ida Ulrika Constantia Brogren, för övrigt syster till den farmgångsrika apotekaren och sedermera bryggaren Ludvig Theodor Brogren. Efter en lång och framgångsrik levnad dog han av lunginflammation på årets näst sista dag 1914.
Porträtt av kontraktsprosten Pehr Erik Rudebeck. Född i Rystad 1796 skrevs han in för studier i Uppsala 1817. Efter gedigen examen tillträdde han utan sedvanliga karriärsteg direkt som kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping. Från 1830 gift med Sigrid Gustafva Brydolf och kort efter ingått äktenskap vald till kyrkoherde i Vist. Innan han år 1853 utsågs till kyrkoherde i Stora Åby hann han bli änkling men år 1842 omgift med Beata Charlotta Duvaer. Mot slutet av sitt liv utsågs han till kontraktsprost i Lysings kontrakt. Här porträtterad genom ett uppklistrat visitkort inom bård med levnadsbeskrivning.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Porträtt av stadsläkare Carl Wallin. Född i Örebro kom han efter gedigen utbildning till Linköping år 1860. I förstone som praktiserande läkare men raskt även provisialläkare och sedermera stadsläkare. Vid sidan av tjänsten även så kallad järnvägsläkare vid bandelarna Linköping-Gistad och Linköping-Mjölby, tillika bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. I sitt privata liv åtnjöt han ett kort äktenskap med Amelie Laura Herkepeus. Gift i maj månad 1862 men änkling redan året därpå. Makan dog i sviterna efter nedkomsten av parets förstfödda och enda barn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.