Arboga Tidning, interiör och personal. En man sitter vid ett skrivbord. Han är iklädd skjorta och slips. Han har en cigarett i munnen. På skrivbordet finns ett cigarettpaket och ett askfat. Mannen klipper med en lång sax. Framför honom, på skrivbordet, ligger bilder i olika format. På skrivbordet står en telefon. På väggen hänger en annan telefon, kanske en interntelefon? På väggen, bakom honom, finns en mängd bilder. Skrivbordet står intill ett fönster. Mannens kontor ligger någon våning upp i huset.
Från 299 kr
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Många höga politiker samt medlemmar ur kungafamiljen gästar Arboga denna dag. Motorcykelburna poliser, en polisbil och patrullerande poliser sköter säkerheten och håller kontroll på den stora publiken. Många människor har samlats på Rådhusgatan. Vid dörren till Arboga Tidning ses ett par män i Arboga Blåsorkester med sina instrument. Någon tittar ut genom ett öppet fönster i Musicum. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Det här är manbyggnaden på den försvunna parten uppe vid ursprungsparten av Bjärges. Masse har mycket påpassligt förevigat byggnaderna innan de revs bort pga skiftet och markens uppstyckning. Stina Jakobsson född Nilsdotter från Kauparve Johan Karlssons part var 61 år detta år och änka. Sonen Oskar Jakobsson ärvde gården, men han och hans familj flyttade och byggde ett litet hus med en liten ladugård ensligt nere vid Aiksmör i socknens utkant. Stina bodde troligen kvar så länge som möjligt på gården innan den revs bort. Vart hon sedan tog vägen är inte känt. Gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning innebar en stor kulturhistorisk förlust, men så såg man inte på det då. Denna part av Bjärges tillkom genom delning av ursprungsparten omkring 1750, men manbyggningen tillkom först 1795. Det är en parstuga, först byggd som enkelstuga och sedan med salen t h tillagd. Eftersom salen byggdes större än vardagsstugan t v blev huset asymmetriskt. Taket är täckt med breda falar och eftersom skorstenarna sitter bakåtskjuta från nocken, är troligen falar husets ursprungliga takmaterial. Nockåsen som falarna var instoppade i, vilade på skorstenarnas sidor, därför är de bakåtskjutna. Annars var nog flis det brukliga taktäckningsmaterialet på 1700-talet. Huset har en entrédörr på framsidan med överljusfönster. Däremot har salen inget fönster på husets framsida. Här stod troligen de väggfasta sparlakanssängarna istället för på baksidan, vilket annars var det vanliga. Men baksidan vette mot söder och kanske ville man ha in solljuset. På platsen för vardagsstugans fönster stod en bod med flackt tak. Eftersom den saknade skorsten och fönster kan den ha använts som källare. Taket har troligen varit täckt med flis. Se Bild 556. En stenmur skiljde storgården från lillgården på traditionellt vis. Grinden som hade rombrutor upptill och var täckt nertill så att inte ens kycklingarna skulle kunna smita in i lillgårdens trädgård, tycks ha varit vanlig i Lau på 1800-talet, se tex Bild 550 och 569. T v skymtar grannpartens brygghus och manbyggning.
Vet du något om männen som poserar snön vid en putsad husfasad med stora fönster? Meddela gärna oss i så fall! Fotografiet sitter i ett album (VMA12190 K1e) som har tillhört Ingegerd Berggren född 1906 i Knäred, gift Willners. Många bilder i albumet visar byggnationen av kraftverken i Knäred och Majenfors 1906-1910, så kanske är männen involverade i detta? Några av dem förekommer i olika konstellationer på andra bilder i albumet. Herre nr 2 från vänster är med på ett stort antal. Uppgifter om var denna bild är tagen saknas. (Se även VMA12190 K1e 18, 82 m fl).
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Hörna av ett rum med två gardinklädda (längder) fönster, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I rummet står en ljus matsalsmöbel med tillhörande sex (6) stolar och skänk. I taket hänger en Reijmyre taklampa med en prislapp. På väggarna hänger tavlor. Genom fönstret kan man ana kringliggande fastigheter. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Målning i Två systrars kapell Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Målning som skildrar Lasarus uppväckande. Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vi ser ladugårdsbyggnaderna. Äldst är den högra längan innehållande lada under halmtak bakom det vinkelbyggda tröskhuset med spåntak och med ladportar i vinkeln, sedan två stora fähus under agtak. Längan t v med halmtak är troligen byggd 1893 och 1899 moderniserades den andra ladugården genom att förse den med likadana fönster. På ladugårdens bjälkändar hänger en skrothåv att kara upp saker från förlista fartyg från sjöbotten med. Mot staketet står en räfsa, räivå, och en strandkorg hänger upp och ner för att torka. Grinden är av gängse 1800-talstyp för socknen.
Masse skriver "gamblä häusi", men det här är inte så gammalt! Visserligen kan det vara en äldre stenladugård, men som rätt nyligen moderniserats med foderloft och en mängd spröjsade fönster och många dörrar och luckor. T h syns porten till ladan med en vädringslucka öppen, samt tröskhuset. Dessa byggnader är nog äldre än ladugården. Ett vagnsflak är uppställt mot väggen. Man håller på att ta in hö. Från vänster ser vi Vilhelm Karlsson 30 år, hustrun Alma 26 och Almas far Christen Christensson 72 år.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Dalbo Anton Jakobsson har byggt en ståtlig ladugård åt sig! Stolt står han vid gaveln! Det är två fähusdelar med en foderglugg i taksprånget hitåt och en laddel bortåt. På spärren, takstolarna, ser man att hanbalkarnas ändar sticker ut och att spärren korsar sig i toppen. I klykorna som bildas skall åsar läggas, vilka skall bära raftarna som agen skall vila mot. Väggarna är nu brukslagna. Man har kostat på fönster högst upp på gavlarna, vilka skall ge ljus till loftet även om det är fullt med hö. Se Nr 267.
Alfred Olsson och Jakob Karlsson lägger nytt spåntak på snickar- och vedboden. Deras part hade tillgång på skog och därför kunde man lägga trätak. Man ser att boden i grunden är en bulbyggnad, riskallarna och bandändarna sticker ut. Den har senare panelats in och höjts. Den har inga fönster, skulle man se något fick man ha dörrarna öppna. På nocken sitter en fågelholk. Det ser man på nästa alla uthusbyggnader i socknen, de sitter fastspikade på gavlar, nockar och på alla möjliga ställen. Ursprunget är att man plundrade bona när ungarna var nykläckta. Halstrade starungar ansågs som en delikatess!
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Masse har stått på lillgården och tagit denna bild av ladugården med magasin mm t v och tröskhus t h. Ladugården är byggd 1891 och nästan identisk med grannpartens, se Bild 654. Vi ser två fähusdelar med varsin hoimd och med dörr mitt emellan i stället för ytterligare en hoimd som hos grannparten. T h ligger ladan bakom porten. Ett stort foderloft med höluckor och krysspröjsade fönster enligt tidens mode. Modernt spåntak har man också, bägge parterna hade efter Lauförhållanden god tillgång på skog.
Masse har fotograferat denna Botelspart från beteshagen mellan de båda parterna väster om landsvägen. Denna part låg tidigare på andra sidan vägen ihopbyggd med grannparten där. Vid en eldsvåda i advent 1865 brann dessa båda parters uthus upp. Troligen flyttades denna gårdspart till västra sidan av vägen efter branden. Bakom spjälstaketet syns en stor manbyggnad i parstugeform, möjligen byggd strax efter 1865, vilket stämmer väl med stil och storlek. Huset innehöll troligen en vardagsstuga till vänster, kök i mitten och en stor sal t h. Dubbla fönster uppe på gaveln tyder på en inredd gavelkammare. T h syns gaveln till en något yngre brygghusflygel. I bakgrunden skymtar ladugårdens halmtak.
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och hans maka Carolina, Född Malmström, och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet. Den skarpsynte kan rent av se paret i ett av andra våningens fönster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.