NOJ lok 11. Ånglok med personvagnar. Loket tillverkades ca 1860 av Manning Wardle och Co Leeds i England, tillverkningsnummer MW 325. Första namnet var Clark.1870 såldes till NOJ, Nässjö - Oskarshamns Järnväg fick littera NOJ 11, och nytt namn Storebro. Blev skrotat 1928.

Från 299 kr

Med början från vänster längst ned: A Gladys Andersson, Arvika, f 1942 Birgitta H M Andersson, Malmö, f 1942 Siv M Andersson, Örkelljunga, f 1941 Gunilla C Aspler, Värnamo, f 1941 Barbro I Bengtsson, Örslösa, f 1943 E Ingegerd Bergsten, Eksjö, f 1942 Margareta K Björk, Oskarshamn, f 1942 A-Kristina L Borssén, Trollhättan, f Nilsson, 1939 Barbro I-M Drugge, Niemisel, f 1942 Siv M L Engstrand, Växjö, f 1943 Katarina E Estberg, Uppsala, f 1940 Margareta H Forsström, Uppsala, f 1938 L G Ann-Kristina Frisk, Växjö, f 1941 Eva M L Gustavsson, Lammhult, f 1942 E Anita Horrdin, Malmö, f 1942 Siv A Johansson, Halmstad, f 1941 E Bodil G Lindskog, Långebro, f 1942 G Birgitta K Löfgren, Alingsås, f 1942 Barbro A M Nilsson, Norrköping, f 1942 Sonja M Nordberg, Kalmar, f 1941 B Agneta Nyborg, Malmö, f 1941 Kerstin M Nylén, Trollhättan, f 1943 marja-Lena Olsson, Helsingborg, f Mielonen 1940 Stina M Persson, Karlshamn, f 1940 S Birgitta Risheden, Tvååker, f 1941 Karin H Svensson, Varberg, f 1943 Gunilla Törnqvist, Tunadalsverken, f 1942 Gunilla B Werner, Sundsvall, f 1943 Lena M Årén, Göteborg, f 1941 Siv M Östberg, Sunne, f 1937

Från 299 kr

Namn från vänster rad 1: O Lennart Linde, Malmö, f 1936 John Allan Linder, Stockholm, f 1937 Å B Karl-Johan Linder, Oskarshamn, f 1945 Gunilla K Lindström, Trångsund, f Karlsson 1940 (ej närvarande vid fotograferingen), R Ingegärd Lindström, Östersund, f 1944 E Douglas Magnehed, Skövde, f 1932 Inga-Lill Mellqvist, Luleå, f Thorell 1913 Hans O Montelius, Gävle, f 1940 Lars-G Nehrman, Helsingborg, f 1942 Bo L Nilsson, Halmstad, f 1943 N Roland L Nilsson, Grimslöv, f 1942 Bo T Nordström, Uppsala, f 1943 Villy S Nyström, Stockholm, f 1944 Birgitta L Persson, Malmö, f 1943 Bo H Rosberg, Stockholm, f 1942 Sten C J Samuelsson, Godegård, f 1942 Gunnar O H Sandh, Forshem, f 1942 Rune E Sandberg, Stockholm, f 1919 Elvy M Selinder, Bergeforsen, f 1943 A Sven Åke Sigfridsson, Källby, f 1939 K Göran R Sjöstedt, Örebro, f 1943 Sten B Stavréus, Jönköping, f 1934 K-Olof Strand, Stockholm, f 1942 Kerstin E H Sundström, Stockholm, f Theorell 1912 E Torbjörn Tegelmo, Uppsala, f 1941 K Åke Wikström, Malmö, f 1917 Y Arnold R Yngvesson, Värnamo, f 1942 Sven Erik Åkerblad, Göteborg, f 1936 Ove L Åkesson, Backaryd, f 1942 Börje S G Österholm, Motala, f 1942

Från 299 kr

Namn från vänster rad 1: O Lennart Linde, Malmö, f 1936 John Allan Linder, Stockholm, f 1937 Å B Karl-Johan Linder, Oskarshamn, f 1945 Gunilla K Lindström, Trångsund, f Karlsson 1940 (ej närvarande vid fotograferingen), R Ingegärd Lindström, Östersund, f 1944 E Douglas Magnehed, Skövde, f 1932 Inga-Lill Mellqvist, Luleå, f Thorell 1913 Hans O Montelius, Gävle, f 1940 Lars-G Nehrman, Helsingborg, f 1942 Bo L Nilsson, Halmstad, f 1943 N Roland L Nilsson, Grimslöv, f 1942 Bo T Nordström, Uppsala, f 1943 Villy S Nyström, Stockholm, f 1944 Birgitta L Persson, Malmö, f 1943 Bo H Rosberg, Stockholm, f 1942 Sten C J Samuelsson, Godegård, f 1942 Gunnar O H Sandh, Forshem, f 1942 Rune E Sandberg, Stockholm, f 1919 Elvy M Selinder, Bergeforsen, f 1943 A Sven Åke Sigfridsson, Källby, f 1939 K Göran R Sjöstedt, Örebro, f 1943 Sten B Stavréus, Jönköping, f 1934 K-Olof Strand, Stockholm, f 1942 Kerstin E H Sundström, Stockholm, f Theorell 1912 E Torbjörn Tegelmo, Uppsala, f 1941 K Åke Wikström, Malmö, f 1917 Y Arnold R Yngvesson, Värnamo, f 1942 Sven Erik Åkerblad, Göteborg, f 1936 Ove L Åkesson, Backaryd, f 1942 Börje S G Österholm, Motala, f 1942

Från 299 kr

Med början från vänster längst ned: A Gladys Andersson, Arvika, f 1942 Birgitta H M Andersson, Malmö, f 1942 Siv M Andersson, Örkelljunga, f 1941 Gunilla C Aspler, Värnamo, f 1941 Barbro I Bengtsson, Örslösa, f 1943 E Ingegerd Bergsten, Eksjö, f 1942 Margareta K Björk, Oskarshamn, f 1942 A-Kristina L Borssén, Trollhättan, f Nilsson, 1939 Barbro I-M Drugge, Niemisel, f 1942 Siv M L Engstrand, Växjö, f 1943 Katarina E Estberg, Uppsala, f 1940 Margareta H Forsström, Uppsala, f 1938 L G Ann-Kristina Frisk, Växjö, f 1941 Eva M L Gustavsson, Lammhult, f 1942 E Anita Horrdin, Malmö, f 1942 Siv A Johansson, Halmstad, f 1941 E Bodil G Lindskog, Långebro, f 1942 G Birgitta K Löfgren, Alingsås, f 1942 Barbro A M Nilsson, Norrköping, f 1942 Sonja M Nordberg, Kalmar, f 1941 B Agneta Nyborg, Malmö, f 1941 Kerstin M Nylén, Trollhättan, f 1943 marja-Lena Olsson, Helsingborg, f Mielonen 1940 Stina M Persson, Karlshamn, f 1940 S Birgitta Risheden, Tvååker, f 1941 Karin H Svensson, Varberg, f 1943 Gunilla Törnqvist, Tunadalsverken, f 1942 Gunilla B Werner, Sundsvall, f 1943 Lena M Årén, Göteborg, f 1941 Siv M Östberg, Sunne, f 1937

Från 299 kr

Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr

Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)

Från 299 kr

Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)

Från 299 kr

Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)

Från 299 kr

Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)

Från 299 kr