Skeda inköptes omkring 1824 av korpralen Johan Fredrik Freidenfelt och bebyggdes till herresäte. Sedan inlades därunder ½ mtl Tuna Södergård m.m. Gården kunde föda 4 hästar och 40 nötkreatur. Där fanns även ett ångbränneri. 1907 styckades gården i ett flertal smärre lotter.
Från 299 kr
Stensnäs säteri, beläget vid Stensjön, 1 mil syd om Ryssby.
Vy över gamla disponentbostaden, Strömsnäsbruk.
Okänd gård, 1937.
Minnessten i Ulfsbäck, över mötet mellan Gustaf II Adolf och Kristian IV av Danmark efter freden i Knäred. Stenen restes på order av Gustaf III 1792.
Osaby gårdskomplex ligger på Vederslövssjöns östra sida, ungefär 15 kilometer söder om Växjö. Ursprungligen tillhörde det Tofta socken, som 1785 sammanfogades med Tävelsås socken. Osaby nämns första gången i skrift 1403. Från 1500-talet till 1720 ägdes godset av släkten Ulfsax. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1852 av Erland Hederstjerna. En genomgripande renovering av huvudbyggnaden genomfördes i mitten av 1930-talet, då egendomen togs över av professor Frans Wilhelm Törne från Lund.
Byholma, 1957.
Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Bergkvara, 1946.
Araby herrgård, 1947.
Bergs säteri, 1936.
Braås, Lidboholms herrgård, 1951.
Vy över en större gård vid en sjö.
Nöbbele, 1951.
Åby herrgård med omgivning. 1947.
Flybo, 1955.
Ljuder, Tjugosjö, 1954.
Ryssby, Väraboda, 1953.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.