Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Från 299 kr
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14.; Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson.; ; Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet.; ; År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats.; Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar.; Byggnadsminnesmärke 1935
Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
I Ådalsliden byggdes en stenkyrka under slutet av 1200-talet. Efter en brand uppfördes en ny träkyrka 1646 på samma plats. Den ersattes med en ny träkyrka 1820 efter ritningar av P. Palmroth. Kyrkan försågs med torn. Vid de äldre kyrkorna stod klockstaplar. Interiören följer väl empirestilen med tunnvalvstak och listverk, målat skenperspektiv på altarväggen och landskapets främste träsnidare Zackris Persson tillverkade predikstolen.
Kyrka. Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Domkapitelhuset, numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter originalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Soldathemmet till Första och Andra livgrenadjärregementena i Linköping under uppförande. Dagen till ära firas taklagsfest. Byggnaden stod klar 1925, uppförd efter ritningar av Axel Brunskog. Lågdelen kommer efter färdigställande att tjäna som sällskapsrum, kafé m.m. Den tvärställda byggnadsdelen kommer att inrymma ett kyrkorum.
'Ritningar till nytt Naturhistoriskt Museum. Ritningarna avfotograferade mot vägg. (1893). :: :: ''Ritning till förändring af Göteborgs Musei byggnad f.d. Ostindiska Kompaniets Hus.'' Ritning inför förändring av Göteborgs Museums byggnad (före detta Ostindiska Kompaniets hus). Bottenvåningen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4271:1-24.'
Sundh center, även känt som Aaltohuset, i Avesta. Byggnaden uppfördes av ingenjören, byggmästaren och den lokala affärsmannen Ernst Sundh efter ritningar av arkitekten Alvar Aalto 1957-1961. Fasadens karaktär präglas av de azurblå hårdbrända keramikstavarna från Arabia i Finland. I byggnaden fanns ursprungligen affärslokaler, kontor, bostäder och i bottenplan en bensinmack.
Vy mot Stora hotellet i Linköping 1876. I hotellets markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Den sistnämndes rörelse drevs vid tiden för bilden av dennes änka Hilda, född Åberg. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Lindholmen. Från vänster: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. Mitten: Repslagarebanans nordvästra banhuvud. Byggnaden, längst till höger skymtar Corps de garde, vaktbyggnad. Huset byggdes på 1730-talet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Virkesskjul. Mitten: Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Till höger: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. I förgrunden: Vatten i Polhemsdockan.
Vy vid Mollaryd. Hållplats från 1867. 1903 uppfördes en byggnad med väntrum och expedition, envånings i trä, byggd i vinkel, samt godsskjul av samma typ som Sparsör fått. 1905 byggdes en banvaktsstuga enligt arkitekt L Kernuant ritningar. Hållplatsstugan såldes 1974 som privatbostad. Fanns ännu 1988 kvar i gott skick. Hållplats anlagd 1904, Mekanisk växelförregling
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.