Vy över Drag. Platsen har sitt namn av att Revsudden här är som smalast vilket gjorde att man i gången tid drog de små fraktfartygen över land här i stället för att segla i det grundfyllda Kalmarsund utanför. Redan på Gustav Vasas tid anlades en kanal över "draget".
Från 299 kr
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Porträtt. Talmannen i bondeståndet Nils Persson i Ringstorp, född 1798 i Hornaryd, död 1871 i Ringstorp. Talmanskedjan om halsen. Nils persson var systerson till professor Per Sjöbring i Uppsala, vilket namn hans son sedermera biskopen i kalmar, Pher Sjöbring, upptog.
Länge dominerade Mjölkcentralens verksamhet kvarteret Blandaren i Linköping. Från etableringen vid senare delen av 1920-talet kom en rad fastigheter att uppföras i området för det växande företagets drift. Här kontoret utmed Kungsgatan 1976. Året innan hade koncernen bytt namn till Arla.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Konsul Jacob W. Wennberg, (1882-1941), grosshandlare, konsul. Född i Sköns socken, Västernorrland. Började efter studier vid Borgarskolan 1896 arbeta i August Olssons järnaffär. Efter några år flyttade han till Stockholm men återvände till sin förre arbetsgivare. 1911 övertog han konkurrentfirman Mellgrens järnaffär på Nygatan 41, gav den sitt eget namn och utvecklade den till ett storföretag.
Enligt påskrift porträtt av bokhandlare Peter Mathias Sahlström, född 1815 i Helsingborg. Sahlström flyttade till Linköping från Lund 1831. År 1839 startade han P. M. Sahlströms bokhandel, som än idag är ett levande namn i Linköping. I april månad 1843 gifte han sig med Carolina Charlotta Åman (1818-1906). Han avled i Linköping 1863.
En av de tidigaste betongbroarna uppfördes 1901-1902 av AB Skånska Cementgjuteriet. Bergsbron är en monumental valvbro i flera spann byggd i stenbeklädd betong. Bron binder samman stadsdelarna Nordantill och Berget varifrån bron troligen fått sitt namn. I bakgrunden skymtar det höga brandtornet i jugendstil från 1904 ritat av arkitekten Knut Pihlströms (1875-1940). Vy mot sydväst.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Huitfeltska gården i Linköping från trädgårdssidan. Gården har fått sitt namn efter regementsläkaren Åke Huitfelt, som från år 1860 var dess ägare och även lät den gå i arv till dottern Eva. Fotoåret 1929 var för övrigt hennes sista år i livet.
Ett murrigt vykort med dystert motiv. Norrköpings stads arbets- och försörjningsanstalt sökte från invigningen 1910 sörja för stadens fattiga, kroppsligt sjuka och sinnessjuka. Behoven var avsevärda men bättre tider skulle som bekant komma. Efter ett flertal om- och tillbyggnader kunde man i slutet av 1930-talet kasta historiens vanära över ända och byta skepnad under nytt namn i Sandbyhovs vårdhem.
De sammanbyggda gatuhusen till Hunnebergsgatan 35 och 33 i Linköping. Folkliga namn på gårdarna var från det sena 1800-talets Lustigs gård efter snickaren Axel Fredrik Lustig och det mer märkliga Malackens gård. Namnet ska gården fått med anledning av myckenheten av kackerlackor (malacker). Foto 1929.
Brunneby ödekyrka 1903. Kyrkan är sannolikt uppförd i slutet av 1200-talet som gårdskyrka till Brunneby gård, vilken senare gav namn till socknen. År 1828 uppfördes en ny och gemensam kyrka för Brunneby och Klockrike församlingar och Brunneby kyrka såldes till gårdens ägare. Kyrkan kom att användas som magasin tills den på 1970-talet åter sattes i stånd som gudtjänstlokal.
Från familjen Reuterswärds våning i Linköping 1893 eller möjligtvis 1894. Husfadern, överste Wilhelm Reuterswärd, var vid tiden för bilden chef över Första livgrenadjärregementet. Bostaden låg i det så kallade Överstehuset snett mot stadens järnvägsstation. Sitt folkliga namn hade huset fått efter att även överste Hemming Gadd hyrde våning i byggnaden.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
När fotografen passerade den lilla Näsastugan 1937 hade den ännu inte tjänat ut som bostad. Någon tycks i stunden lappat stugans brädtak och tomten stod hävdad bortom synpunkter. I själva verket är bostadsinnehavaren oss känd. Hulda Svensdotter var hennes namn och hon skulle bo kvar till sin död hösten 1946.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.