Gästrike Hammarby bruk
Från 299 kr
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Casper Didrik Hoppenstedt, brukspatron. Född 1719, död 1769. Grav på Hälleberga kyrkogård. Järnhäll. Son till borgmästaren och handelsmannen Caspar Hoppenstedt och hans hustru Emerentia Weideling i Kalmar. Fick Flerohopp och Orranäs järnbruk i arvsskiftet efter fadern 1746, vilket framgår av den bevarade bouppteckningen.
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram med affärer och en skola.
Timsfors. Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram med affärer och en skola.
Torpsbruk är en gammal bruksort med järnbruk, men det blev aldrig lönsamt. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB.
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram.
Klavreström är en ort och ett tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Bygdeå 40:1
Pajala 15:1
Bygdeå 39:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.