Masse passade på och tog denna bild av Lars Per Hallanders ladugård innan den revs, se Bild 830. Om den är i bul eller knut går inte att se på bilden, men den är täckt med ag. Den kan härstamma från partens tillkomst omkring 1785. Den innehöll troligen fähus i vänstra halvan och lada i den högra. Oluffs och Catarinas manbyggnad från 1810 bör ha stått kvar till denna tid, men kanske hann Masse inte avbilda den innan den revs?
Från 299 kr
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Här har Masse förevigat båda Gannorparternas imponerande ladugårdar. De är byggda i sten, även upp i gavelspetsarna och har alla halmtak. De ser uråldriga ut, men är knappast äldre än 1800-talets första hälft, kanske tom dess mitt. Ladan i mitten byggdes så sent som 1904. Man ser att ladugården på denna part innehåller två fähus och det skymtar en gödselstack längst tv som visar att det fanns djur också i ladugårdsflygeln. En otroligt lång stege står mot taket.
Ett stycke Linköping genom ett fotografi som bär amatörens prägel. Kanske är det just därför bilden ger oss detta hastiga besök mitt i stadsbornas vardag. Storgatan utmed kvarteret Dykaren och i höjd med Sankt Larskyrkan. Fotografiet är varken daterat eller attribuerat. För den första oklarheten svarar vi 1890-tal. Inför den andra frågan finns ett fåtal rimliga fotografer att välja bland, vi utser Fritz Lovén (1844-1939).
Strax norr om Bjärka Säby slott faller Stångån ut ur sjön Stora Rängen. Just vid denna i plats hittar vi detta motiv, där ett par grabbar tycks göra sig redo för en tur på ån, kanske bara för att hämta fisk i sumpen som tjudrats en bit ut i ån. Året är 1902 och ännu vid tiden höll sig godset med egen fiskare. Nu hette han Karl Viktor Tilly och möjligtvis är en av pojkarna sonen Karl Arvid, född 1896.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Betlastning. Arrie var en av en handfull stationer i Skåne som försågs med en betbrygga av den här typen. Bryggan bör ha varit ganska nybyggd när bilden togs då den typen byggdes runt 1940 (kanske första betkampanjen). Betbryggorna fanns i 2 modeller: Lastning på ena sidan eller på båda sidor. Bryggan i Arrie var ensidig. Stålöverdelen är borta sedan början på 60-talet, medan betongbryggan fortfarande finns kvar i Arrie. Bangårdsspåren är sedan länge borta.
Ett par välkända personer som på sin tid 1930-40 och 1950-talet höll kanske tusentals lösöreauktioner runt hela Falbygden. De är till höger häradsdommaren Hilmer Gustafsson, Stallmästaregården, Gökhem, med sin på speciellt sätt stukade hatt och till vänster roparen nämndemannen Adolf Stångberg, Ringsåsen Ullene, i typisk roparposé. Denna auktion hölls i Skattegården, Gökhem, hos Hilmer Lövenstein, som på bilden sitter snett bakom Stångberg. På bilden också Allan Ljunggren och Gunnar Alfvén båda från Gökhem.
Text på kortet: "Inkom den 13/4 1963. Landsantikvarien Fil dr. Åke Fredsjö Uddevalla. Broder. Kanske har du glädje av det kortet av de sista sockenskräddarna i Bohuslän. Den äldre på bilden, Karl Andersson, började gå omkring i gårdarna som 9-årig och slutade först som 81-åring. Han dog 1931. Den yngre, Erik Johansson, är nu vaktmästare vid Skredsviks skolor. Det här är den enda bilden på Karl Andersson. Med hälsning Gösta Gustafsson".
Bruden Anna Jakobsson skall ha med sig hemgiften till sin nya familj hos Hallsarve Karlssons. Här har man på två vagnar lastat saker som föräldrarna och kanske Anna själv skaffat, varav man kan se en dragsäng med sängkläder, flera moderna stolar, en skänk, ett litet pelarbord för handarbete och en gungstol, säkerligen representerande betydande värden. Se Bild 493. Ladugården i bakgrunden är alldeles nybyggd, stor bred och hög med moderna spröjsade fönster och spåntak.
Framlidne professorn Adolf Bock, vår i modern tid kanske mest kände marinmålare har här förevigat starten utanför Brest i "The Tall Ships Race, Brest - Canaries 1958" I förgrunden s/v Flying Clipper, Clipperlines Sjömansskolas övningsfartyg, då tillhörande Rederi AB Clipper i Malmö. Strax för om henne skymtar italienska marinens fullriggare s/v Amerigo Vespucci och akter om henne franska marinens båda övningsskonare L´etoile och La Belle Poule.
"Rector i Umeå" enligt påskrift på baksidan. Detta foto föreställer förmodligen Paul Peter Waldenström. I Svenska män och kvinnor (1955) finns ett foto på en äldre P. P. W. I texten står W var (...) lektor vid läroverket i Umeå 1864-74 och vid läroverket i Gävle 1874-1905. Kanske togs fotot i samband med disputationen i Uppsala 1863 eller prästvigningen 1864 (ingen ledtråd om fotograf på visitkortet, vilket förutom visitkortets enkla utseende också är typiskt 1860-tal). Paul Peter Waldenström föddes 1838.
Ett glatt gäng på vinterpromenad. Dom sitter på ett flyttblock. Högst upp till höger står Helmer "Micke" Andersson som var kompanjon till David Brundin 1911. Nästa rad, sittande från vänster: David och Elna Brundin samt Elnas syster Naemi. Längst fram i mitten står en annan syster till Elna, Gertrud, och framför henne en soldat, Einar Olsson (bror till Elna). Bilden troligen från första världskriget, kanske 1915. Jämför bild nr EB 119.
Elias Svensson (Anna-Lisas farbror) den 9 januari 1971. Han mjölkar för sista gången den sista kon på gården. I Ladugården fanns bås för 10 kor. Så många kor hade de inte när Anna-Lisa var barn, men tillsammans med kvigor kunde de kanske fylla båsen. De hade även får, getter, grisar och höns. Dessutom hade de två märrar så det kunde vara 3-4 hästar när stona fölade.
'Pilgrimsfalkbo, enligt foto: honan tager rovet från hannen med näbben, otydligt. :: :: Text på baksidan av fotot ''Honan tager rover från hanen, denna gången med näbben. Hanenens rörelser så snabba att kontrasterna blivit oskarp. Under honans ena vinge en skymt av den ena ungen (vart den tredje ungen tog vägen är en gåta. Kanske uven tog den en natt?).'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Svartbjörn, hona med 2 ungar. Ett vykort skickat från Yellowstone park till zoologiska avdelningen Göteborgs museum. Text på kortet ''Hjärtliga hälsningar! Utan tvivel hör denna nationalpark till det underbaraste jag hittills skådat - vilket dock kanske ej säger så mycket. Från Prof. Carl Skottsberg till Leonard Axel Jägerskiöld 26 augusti 1926. På kortet står även ''Eftersändes Fagerviks gård, Fagervik, Finland.'' Ingår i serie med fotonr. 1003-1014.'
I hörnet av Storgatan och Apotekaregatan i Linköping låg till tiden för bilden ett av stadens största timmerhus. Uppfört i en våning vid 1730-talet men påbyggt i omgångar. Under den imponerande tidsperioden 1738-1913 inrymde huset apotek Vasen. Senare Linköpingsbor minns kanske Slöjdmagasinet och Hallbergs Tobak som låg i gatuplanet tills byggnaden monterades ned 1972. Samma år återuppfördes huset i Gamla Linköping för att bli del i värdshuset. Bilderna visar scener från nedmonteringen.
Resterna av kapten Einar Lundborgs flygplan efter dennes förödande krasch på Malmen den 27 januari 1931. Närmast ironiskt att den i luften så djärve Lundborg skulle sluta sina dagar under en till synes ordinär flygmanöver i ett för honom välbekant område. Bakom sig hade han så mycket äventyrligare flygningar. För eftervärlden är han kanske främst känd som räddaren av italienaren Umberto Nobile och den överlevande delen av hans besättning när dennes luftskepp Italia störtade vid ett försök att nå nordpolen 1928.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.