Bygdegården Kyrkbacken 1950-tal, troligen 1954. 1. Ulla Hagman, Heljered. 2. Rosa Kranz Pettersson, Torrekulla. 3. Anita Johansson Brandt, Heljered. 4. Margit Larsson, Stretered. 5. Augusta "Gusta" Johansson, Backen. 6. Mary Ekman, Vommedal. 7. Gunhild Larsson Melin, Kyrkbacken. 8. Iris Johansson Persson, Livered. 9. Ulla Pettersson Olausson, Högen. 10. Inga Roos, Vommedal. 11. Alfhild Johansson Magnusson, Heljered. 12. Ingrid Pettersson Karlsson, Högen. 13. Vävlärarinna. 14. Irene Karlsson, Tollered. 15. Annie Hillerström, Torrekulla. Avslutning vävcirkel.
Från 299 kr
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) okänt årtal. Två barn står vid grinden. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A0615.
Herm. Sjölin, bröllop med Olga Wallenberg, dotter till överkonduktör Wallenberg. Stående fr. vänster: 3 Olga Öberg, 4 Anna Nordin, 5 bruden Olga Wallenberg, 6 brudgummen Herm. Sjölin, 7 fru Persson, 10 överkonduktör C.A. Modin, 11 frk Elsa Wallenberg, 12 Emil Modin, 13 lokf. Persson. Sittande från vänster: 3 fru Wallenberg, 4 överkonduktör Wallenberg, 6 frk Modin, 7 Folke Kronvall, 8 ? Kronvall. Sittande på backen: 2 Lisen Kronvall, 3 frk Wallenberg.
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Måsbergsbacken, hoppremiär. Arbetarbladet. 18 februari 1951. Ny publicering. Namn och nytt, Arbetarbladet 12 februari 2005. Redaktör Siv Berg. På 1950- och 60 talet var backhoppning en stor sport i vårt land, men Gävle hade ingen bra backe. Det hade tidigare funnits en oanvändbar backe vid Gustafsbro och en i Hemlingby. För att ge extra skjuts åt sporten beslutade Gävle skidklubb att bygga en hoppbacke på Måsberget på Brynäs. - Det var Ture Edbom, kommunalråd och backhoppare som tyckte vi borde fixa en backe. Han, jag och ett gäng från Sundsvall byggde backen tillsammans och den invigdes 18 februari 1951. Det berättar gamle backhopparräven Erik Magnusson, 80 år, Gävle, som suttit med i Skidförbundets backhoppningskommitté i 30 år och varit bisittare till Sven "Plex" Pettersson i tv i 25 år. Vid invigningen av nya Måsbergsbacken rådde våldsamt yrväder, men Erik gjorde ändå ett långt och stilfullt premiärhopp på 29 meter och kom fyra i tävlingen. Vann gjorde regerande juniormästaren Lasse Schyberger. Vid ett senare tilfälle satt Erik backrekord på 41,5 meter. Måsbergsbackens öde beseglades år 1967. - Då blåste backen omkull i en snöstorm. Backen var stadgad med vajrar, men de räckte inte till när det blåste hård nordan, berättar Erik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.