Fogelbergs Kappaffär och Lundbergs Skrädderi.
Från 299 kr
Panorama. Södra Kungsgatan. Timmermansgatan och Timmermansgränd.
Den 31 mars 1954. Thelins Cigarraffär.
Radioaffär och Hattaffär.
Södra Kungsgatan 3 - 5 och Smedjegatan 1.
Mars 1955. Norra Kungsgatan med Francéns Möbelaffär
Färghandel. Järnhandel på Södra Kungsgatan 28.
Höghus på Söder
Drottninggatan med bl.a Sundsvalls Banken. Jörnstedt.
Carl Ohlin, körsnär.
Parti av Storgatan i Valdemarsvik 1962. Inom kort kommer trähusen på gatans högra sida att rivas och ersättas med tidstypiska affär- och bostadskomplex. Närmast ses vad samtiden kallade Centrumhuset, inrymmande sina sista hyresgäster i skobutiken Oscaria, Arvid Anderssons Herrekipering och pensionat Centrum. Byggnaden var uppförd 1849. I bortre änden av den rivningsbeslutade husraden skymtar Stora hotellet.
Vy över Stora torget i Linköping en tidig vårdag 1926. Byggnaden under uppförande är det så kallade Affärspalatset som efter färdigställande bl.a. skulle komma att inrymma Sydsvenska banken, Café Continental och Ateljé Röding. Bussen till höger gick i trafik mellan stadsdelarna Tannefors och Gottfridsberg.
Klostergatan 35 i Linköping. Reveterat och gulputsat timmerhus i två våningar. Kan dateras till 1800-talets mitt eller äldre. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning. Från 1950 till rivningen inrymde huset de för äldre linköpingsbor välkända Charles Högtidskläder och Sonnhag. Bakom rörelsen låg uthyraren Charles Johansson och skräddaren Tage Sonnhag.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Bilden visar miljön invid gatans sträckning utmed kvarteret Automaten.
Parti av Linköping omkring 1935. Vy över Stora torget mot väster. I förgrunden breder Carl Milles Folkungabrunn ut sig sedan 1927. I byggnaderna i fonden drev vid tiden de för äldre linköpingsbor välkända affärsrörelserna Sahlströms bokhandel och Axel Peterzéns manufaktur.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Nygatan 19 i Linköping 1967. Byggnaden kommer att rivas inom kort och ge plats för det kontors- och affärshus som restes i invid Gyllentorgets västra sida.
Ännu 1973 stod Malkus Anderssons lilla handelsbod med uthus kvar som miniatyrer invid Djurgårdsgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning.
Storgatan i Valdemarsvik från Salutorget. Fotoåret 1962 var trähusradens öde beseglad efter beslut om nytt och modernt. Närmast Stora hotellet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.