Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Från 299 kr
Uppgift enligt fotografen: "Uddevalla. Utställningsmonter. Bygga Bo. Werners möbelaffär."
Luciauppvaktning på August Werners fabriker 1948.
Verner Karlsson säljer honung på Kungstorget. Göteborg
Lydia och Karin Berner samt Nina Rosander och en okänd person sitter i en eka utanför Hvilan.
Enligt fotografens notering: "Fru Werter Carlsson, Stampgatan 60 Gbg".
Stockholms innerstad
Mölndals hemslöjdsförening i Kållereds kommunalhus, Streteredsvägen 3 cirka 1990. Från vänster: 1. Okänd. 2. Okänd. 3. Okänd. 4. Okänd. 5. Sybil Berzins (gul tröja). 6. Okänd. 7. Karin Gustafsson. 8. Staffan Bjerrhede (skymd). 9. Okänd. 10. Karl Werner (närmast i bild).
Förläggningen på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet för Svea ingenjörkår. Befäl och underbefäl vid Kungl Svea ingenjörbataljons instruktionskompani 1890-91. Bakre raden 4:e fr v: officersaspirant Rabe, övriga okända. Mellersta raden fr v: ?, ?, ?, sergeanterna Grönberg, Selmander och Carly, distinktionskorpralerna Werner och Lindström. Främre raden fr v: underlöjtnant de Champs, löjtnant Enblom, kapten Zethelius, löjtnant Thörnell, fanjunkare Ågren. Sittande på marken: okända. Bilden tagen framför Stabsbyggnaden.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket. På väggarna hänger rakt fram "Sommarsiesta" av Johan Krouthén och till höger "Faunessen" av Westmans morbror Gotthard Werner. Båda verken skänktes senare till Östergötlands museum.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket med blick mot ytterligare rum. Mot väggen ses del av verket "Hägringen" som Westmans morbror Gotthard Werner färdigställt i Rom 1895. Verket skänktes senare till Östergötlands museum.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
För den i senare tid född betraktare står den står inte riktigt att känna igen, miljön i hörnet där Platensgatan möter Vasavägen i Linköping. Östgöta brandstodsbolags solida stenhus stod vid tiden för bilden ännu ensamt i väntan på stadens förtätning. Byggnaden stod klar 1901, uppförd efter Werner Northuns ritningar. Foto från omkring 1905.
Folkliv på Drottninggatan i höjd med Tyska torget i Norrköping. På höger sida reser sig Grand Hotell, ritat av Werner Northun och öppnat lagom till den publikdragande konst- och industriutställningen 1906. Även byggnaden till vänster var vid tiden tämligen ny, Norrköpings Enskilda Bank uppförd efter Gustaf Wickmans ritningar.
Kommunalnämnd i Falköpings västra. Ledamöterna i Falköpings västra, sista kommunalnämnd 1934. Övre raden från vänster: trafikbiträdet Albin Åkerhage, inspektor Julius Rydell, lokförare Werner Persson, lokförare Eric Hansén, lantbrukare Rickard Blomgren. Nedre raden: reparatör Theodor Blomén, förrådsmannen Alfred Sjöblom, kontoristen Mårten Jacobsson (nämndens ordförande), nämndemannen Bernhard Gustafsson och kupémästare Robert Falkenskog. Falköpings västra kommun införlivades med Falköpings stad 1/1 1935.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.