Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERGS VARV (1891, urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Från 299 kr
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av föregående artikel: Västerbottens-Kuriren, 11-07-1945: Västerbottnisk trädgård kan bli underbar oas. Svenska Journalen, Nr. 40, 1945: Damernas egna sidor. Gammal konst lever än.
Personbangården i Malmö. En personbangård hanterar personvagnar och här kan även visst underhåll och städning av vagnarna ske. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Två stycken mjölktunnor intill spåren, på linjen Tranås - Nässjö. Passerande snälltåg draget av Statens Järnvägar, SJ F (ånglok). Efter loket ett par stålvagnar där det kan vara en tysk Pw4ü. Personvagnarna sedan är en Bo5 (en av 2677-79) och en Bo4 där Bo4:an har mittkupéerna för 1 klass då det ser ut som en vändbar skylt för klassbeteckningen. TT
Det avbildade tågsättet, YCo4p+UDFo5p+YCo4p trafikerade Kalmar-Berga två tågpar per dag med början 1 juni 1949 och över sommaren. Till följd av allvarliga problem med multipelkörningen kopplades aldrig fordonen isär och i augusti 1949 sändes de bort från Kalmar. Bilden kan ha tagits vid provtur med pressvisning den 1 juni 1949, finns även uppgift sept 1949. Fotoplats troligen Hornsö, spårplanen stämmer.
1955 byggde SJ om sex Co4-vagnar. Vagnarna fick littera Bo10a och en helt ny salongsinredning med ställbara stolar. Syftet var att utprova inredningen inför beställningarna av 1960-talsvagnarna och man kan säga att Bo10a blev en föregångare till B1. Vilfåtöljvagn med inredningen.
Åkatorp. Midsommarafton 1891. Stående fr. vänster: Johan Stenbeck, Sigge Stenbeck, Gustafa Stenbeck, Gunnar Stenbeck. Sittande: 2 obekanta (damen i mitten kan vara Mea Lindeberg, född Grenander, var guvernant till Ingeborg. Damen till vänster torde vara Amelia Tham född Blom). Ingeborg Stenbeck.
Från v. Karl Särnblad, son till nämdeman Gustav Särnblad i Tåstorp. Pojken är Gunnar Linderoth, fosterson och brorson till folkskoll. A.G. Linderoth i Kleva. Gunnar L. var först springpojke och sedan biträde i affären. Bredvid Gust. Th. Olsson. Damen trol. Lotta Särnblad. Karl Särnblad och hans maka var kusiner. Mannen intill väggen kan vara Karl Djärv, om inte är det Gustav Sjöstedt.
"Flinkes". "Flinkes" måg hemma. "Rumpen och Flinken" voro grannar. Dagligen brukade de stå en stund på var sin sida om stenmuren och överösa varandra med glåpord. "Rumpen" livnärde sig genom att gå omkring och tigga mat i sin kruka. Flink var för stolt därtill och hade därför smått om matbitarna. "Utlevade knektapalta kan gärna dö och svält när di ä höckfalia" menade Rumpen.
Kungslena: Den 8 meter höga minnesvården står nära kyrkan. På det väldiga granitblocket är ristat ett svärd och E.X. , Vilket betyder Erik den tionde.Därunder kan läsas: "Till minne av slaget vid Lena d.31 januari 1208 restes stenen år 1894 av Västergötlands fornminnesförening och ortens befolkning. Svenskar! Vörden fädrens minne!"
Mössebergs musikkår 1954. Dirigent: Sigfrid Strand. Första raden: Arne Brissman, Gösta Johansson, Stig Johansson, Lennart Gustavsson, John W. Gustavsson. Andra raden: Oskar Nilsson, Ingvar Arrestig, Klaes Bergström, Olle Alsterfjärd, basunen längst ut, osäker kan vara Paul Lindelöv. Bastrumma Åke Öberg, beckar Arnold Ewertz, virveltrumma Göte Larsson och Tore Andersson.
Växjö fr. nordväst, ca 1875. Man ser bl a Norrtullskolan (dåv. läroverket) med delar av kvarteren Inge och Dacke vid Skolgatan. Man kan också se Växjö stads fattiggård snett bakom skolan, till vänster. Huset revs 1907. I bakgrunden tornar Staglaberget upp sig.
Nårungabygdens missionshistoriska museum. Exteriör. Ljur. Museet invigdes 1935 och var då det första i sitt slag i landet. Museets samling består bland annat av olika arkivalier där man kan följa missionsarbetets framväxt i trakten på 1800-talet. Se Hembygden 1971, s. 212-213.
Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Silan och Jakob när de var i 73-års åldern. Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Vid IOGT-logen korsningen Vallgatan x Nygatan. 1881 bildades den första IOGT-logen i Vänersborg, nr 40 Trygghet, vilket man kan läsa på fanan i mitten på bilden. 1882 bildades två loger till, Garizim och Hoppets stjärna 1884 byggde man ett eget hus vid korsningen Vallgatan - Nygatan.
Sjöboda ca 1890. Gården Sjöboda låg vackert belägen längst ut på Viksängen, och med utsikt över Vänerns utflöde i Göta älv. I och med att Vargöns kraftstation anläggs 1930 grävs en kanal, den s.k. Sjöboda kanal på platsen mellan 1929 - 1931. Man kan fortfarande se muren med trapporna ner till vattnet om man promenerar nere på Holmängen.
Vy över Vänersborg med den ännu inte helt utfyllda Lilla Vassbotten närmast i bild. På bilden kan man se att Wermlandsbankens hus nästan är färdigbyggt, fast fönster saknas fortfarande. Fotografiet är sannolikt taget 1916 eller våren 1917. Anmärkningsvärt är att fotografen har placerat sig uppe i den helt nybyggda järnvägsbron när denna varit i uppfällt läge.
Flygfoto över Åbylund, 1957. Grenadjärgatan har sin ursprungliga sträckning på bilden. Mitt i bilden kan man se Linköpings första köpcentrum, Abisko. Abiskorondellen. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.