Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. Tidaholms traktor.Försäljes av AB Kullberg & Co, Katrineholm och Köpenhamn. 30 hkr motor.4 skärig.Använde sällan mer än 3 plogar.Drivhjulen är till halva sin bredd öppna samt försedda med stora klossar som kunna inställas i tre olika lägen allt efter markens beskaffenhet.När de är halvt eller helt utfällda får vagnen en vaggande gång som gör det synnerligen olidligt och tröttsamt att köra densamma.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En kontaktkopierad bild som tagits med kort brännvidd får korrekt perspektiv om den betraktas med lupp av samma brännvidd som kameraobjektivets. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 156.
Hemkonsulent Rut Ingeborg Jonsson (nr 4 från vänster, Högstedt som gift) omgiven av kursdeltagare i den veckolånga konserveringskurs som gick av stapeln i prästgården i Björklinge hösten 1934. Björklinge husmodersförening anordnade kursen medan Hushållningssällskapet bekostade den. Hemkonsulent Jonsson hade hållit liknande kurser i Hjälsta, Nysätra, Alunda, Hacksta och Bälinge. Hon tyckte att vad man framför allt får lägga an på är att lära eleverna lättare och bättre arbetsmetoder i konserveringsarbetet.
Samkväm med anledning av kungörelsen att bl a städerskan Elsa Olsson och förste postiljon P.O.L. Nilsson får förtjänstmedalj för nit och redlighet. Från vänster: vaktmästare Nils Svensson, fru Alice Bellsjö, fru Gurli Carlsson, fröken Birgitta Nyberg (med ryggen mot kameran), herr Votele Org, fru Flory Enberg, fru Britt Burman (närmast), fröken Gunnel Jönsson, fru Majken Cederberg-Olsson (halvt skymd), direktör Nils Strandell (med ryggen mot kameran) samt städerskan Elsa Sjöblom.
I Göteborg är konditionen på uppgång och 4 M-kommittén (se bilden) ligger bakom att Göteborg 1 har fått egen ergometercykel. Cykeln demonstreras för distrikstnämnden och den lokala nämnden på Gbg 1, innan testningen började på allvar. Fru Mimmi Karlström, ledamot av lokala nämnden, får sin kondition mätt av fpx Arne Arnholm, Gbg 1, Denis Halling i bakgrunden svarade för hela organisationen. (Se tidningen PS nr 10/963). Foto oktober 1963.
Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.
Mellringe terapi, över julen som protest 4 januari 1967 Tre män sitter vid en bord och arbetar med att utforma en platta med mönster på i Mellringe i Örebro. De får arbetsterapi. Mannen till vänster är klädd i skjorta, mannen i mitten är klädd i svart skjorta och svarta byxor. Mannen till höger är klädd i beige skjorta med beige arbetsrock över samt beige byxor. Han håller ett verktyg i sina händer.
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av förfarandet vid bakprojektion. Observera att strålkastarna för scenens belysning inte får kasta ljus på den halvgenomskinliga bakrpojektionsduken, vilken är belyst genom den bild som projicieras från projektorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1333.
Gruvan, en av våra första utställningar, har genom alla tider varit en av de mest populära attraktionerna på Tekniska museet. Nu kan du utforska nya spännande upplevelser i de gamla gruvgångarna och uppleva en helt ny modern del med borrsimulator och andra spännande stationer. Vår populära utställning Gruvan har genomgått en rejäl förvandling förutom nya ytskikt, realistiska gruvarbetare och stämningsfull belysning har de gamla gruvgångarna fyllts med nya överraskningar, effekter och andra spännande inslag. Följ med på en resa genom trånga, mörka gruvgångar där du får uppleva hur det en gång så farliga arbetet i underjorden gick till hundratals år tillbaka i tiden. En helt ny del den moderna gruvan Dessutom har Gruvan utökats med en helt ny del med moderna gruvmiljöer. Starta äventyret med gruvbussen, som tar dig ned i underjorden. Framme i den moderna gruvans kontrollrum kan du ta plats i borrsimulatorn en styrhytt där du själv får styra den enorma borren in i bergväggen för att göra hål för sprängmedel och lasta malm. Här kan du också avfyra en rejäl salva med hjälp av knappar och spakar i ett riktigt sprängskåp som använts i Kirunagruvan. I den moderna gruvans kontrollrum möts du av mängder av skärmar för att följa metallernas och mineralens väg runt jorden. I skåp och lådor hittar du prover på 40 olika metaller och industrimineral som behövs för att tillverka en vanlig mobiltelefon. Här finns också mikroskop och andra verktyg för att testa och analysera borrkärnor från urberget. I den nya delen av Gruvan fortsätter berättelsen till nutid, och vi får se hur de en gång farliga arbetsplatserna numera liknar kontorsmiljöer och fikarum på vilken arbetsplats som helst. Vi får också träffa dagens gruvarbetare, avfyra sprängladdningar, åka buss långt ner i underjorden och prova att köra en borr- och lastningssimulator.
Njurunda. Ruin efter en stenkyrka från 1200 talet. Den äldsta kyrkan bestod av långhus med smalare rakslutet kor, ett torn i väster har tillkommit något senare eller samtidigt. Kyrkan utvidgas och tornet försvann. På 1400 talet förlängdes kyrkan och får en rektangulär plan. Vid samma tid slogs tre stjärnvalv som fick målningar. Klockstapeln är riven. Kyrkan blev ruin efter en eldsvåda på 1870 talet. Den nya kyrkan uppfördes 1862. År 1928 utgrävdes kyrkoruinen.
Elias Svensson (Anna-Lisas farbror) den 9 januari 1971. Han mjölkar för sista gången den sista kon på gården. I Ladugården fanns bås för 10 kor. Så många kor hade de inte när Anna-Lisa var barn, men tillsammans med kvigor kunde de kanske fylla båsen. De hade även får, getter, grisar och höns. Dessutom hade de två märrar så det kunde vara 3-4 hästar när stona fölade.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
Vid mitten av 1960-talet togs beslut att etablera ett nytt äldreboende i dåvarande kvarteret Arbetaren och det alltjämt bestående kvarteret Aspen. Komplexet önskade man uppföra i förening med utvald, äldre bebyggelse. Bland de sistnämnda sparades de bägge gatuhusen på adressen Hunnebergsgatan 1. Här en gårdsvy mot det västra huset inför planerad renovering. Portalöverstycket är daterat med romerska siffror 1839, vilket får betraktas som husets byggnadsår.
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, boet har tagits bort och monterats på träställning. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig.2. Boet efter montering på Naturhistoriska museet. Genom att jämföra läget av träbalken a på denna bild och samma balk på fig.1 får man en uppfattning om orienteringen.'' :: :: Fotonr. 4723-4728 har samma motiv. :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-3.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.