Arboga Tidning, personal och interiör. Två män som bygger tidningssidor med typer. Deras titel kan vara sättare. På väggen hänger en telefon. I förgrunden ses ett askfat. I bakgrunden står en stor maskin.
Från 299 kr
Arboga Tidning, personal och interiör. Sex män arbetar i rummet. Männen till vänster bygger tidningssidor med typer. Längst bort i lokalen står tre maskiner. Arbetsbord och skåp med lådor ses i bilden.
Arboga Tidning, personal och interiör. Flera män arbetar i lokalen. Mannen närmast fotografen bygger ens tidningssida medan en annan man ser på. Stora maskiner står i andra änden av rummet. Rummet har höga fönster och trägolv.
Vy över planen framför Linköpings domkyrka med blicken vänd mot nordväst. Till vänster gymnastikhuset till stadens läroverk, uppfört under åren 1880-81. I fonden den så kallade Konsistoriegården med säte för domkapitlet. Husets östra del uppfördes ursprungligen som skolbyggnad, så kallad trivialskola, under 1820-talets senare del. Tidigare skall här legat ett äldre stenhus, vars grundmurar i delar bär upp huset. I sin år 1834 utgivna "beskrifning öfver Linköping", ger oss författaren Jacob Philip Tollstorp en kort karaktärisering av byggnaden, vilken här presenteras i följande utdrag; "På stället stod förut ett gammalt stenhus, der biskop Brask stundom skall hafva bott". Vidare; "Detta hus är med omsorg byggdt, innehåller vackra och glada lärorum. I öfra våningen är en större sal, der skolungdomen emottages och afskedas, äfven begagnas det vid hvarje högtidlighet deri alla classerna kunna deltaga, liksom till sången. Ynglingarnas antal är vanligen omkring 200". Slutligen en intressant uppgift om gymnastikhusets föregångare; "Gymnastiksalen är belägen på vestra sidan om skolhuset och blef färdig till hösten 1824, för en summa af 7000 R:dr b:co". Konsistoriegården förlängdes under 1870-talet för att inrymma stiftsbiblioteket. Odaterad bild från 1890-talet eller kort därom.
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy utmed Borgmästaregatan 30, kv Hantverkaren. Närmast i bild ligger Nilssons upplag varifrån han, som reklamskylten förkunnar, sålde kalk, tegel och cement med mera. Genom den bortre porten kom man in till Hammarqvists smedja. Byggmästare Nilsson kom från Skåne till Varberg 1888 och arbetade som förman på olika byggen. 1893 började han även handla med byggnadsmaterial. Hans egen fastighet låg på andra sidan, mot Kyrkogatan.
parken, exteriör, fotografi, photograph
Statyer av Oscar Berg och Johan Nyholm som felaktigt tillskrivits C. A. Söderman i bildtexten. Statyerna satt på fasaden på Stockholm Central. Kvinnofigurerna symboliserar södra och mellersta Sverige. Illustrationen kommer från Ny Illustrerad Tidning 1873-12-06. Illustratör okänd. Statyerna satt högst upp på fasaden på var sida om lilla riksvapnet. Då taket och mittpartiet bygges om 1910 flyttades de upp i det ombyggda krönet. Statyerna försvann troligen då fasaden förenklades 1950.
Till vänster Lasarettsparken och Järnvägsgatan eller Rantavägen. Den större byggn. är S:t Olofsgatan 11, den mindre byggn. framför var Hultings hus. Det mörkare partiet i förgrunden är Falebäcken. Den kom från Annedal, flöt genom lasarettsområdet ned till Ället. I kvarteret Fabrikören (vid Forss fabriker) flöt den samman med Ällabäcken. Falebäcken vid nuv. Frejagatan fanns kvar 1904, varför fotot varit tagit senast detta år. Byggnaden närmast: Gamla slöjdskolan bygges (omkr. 1890-1900).
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.