Jätsbergs herrgård, en av de äldsta herrgårdsbyggnaderna i länet, blev år 2000 förklarad som byggnadsminne. Den stora blå herrgårdsbyggnaden i trä har byggts till i omgångar, flyglarna vid 1800-talets början, men grund och första våning har sitt ursprung från mitten av 1600-talet. Till vänster om corps-de-logiet ligger ett vitt stenhus. Det är det gamla brännvinsbränneriet som senare blev mejeri, från 1842. Medlemmar av adelssläkterna Gyllenkrok och Rappe har varit ägare till gården. Familjen Lysén gjorde gården känd för sin svinuppfödning på 1940-talet.
Från 299 kr
Reklambild. "EN NY VINNARE FRÅN PIX" men vit text upptill i bild. Vit tablettask med oval bild med gröna pastiller. PIX i gröna bokstäver ovanför bilden. Rött band över nedre högra hörnet på asken med text "Sockerfria tandvänliga". Under den vita asken fyra andra askar. Från vänster en vit med pix i rött, Vita i svart text ovanför bild på vita pastiller. Rött band i nedre högra hörnet med text" Sockerfria tandvänliga". Pix orginal i blå ask, pix röda i röd ask Pix gula i gul ask. Längst ner i bild vit text med versaler "DEN TANDVÄNLIGA HALSTABLETTEN".
Ark med tre monterade foton och text: "Igaliko betyder den tidigare kokplatsen. Igaliko ligger innerst inne i Igaliko-fjorden, norbornas Einars fjord. Ligger på en slätt som är fullt med ruiner från nordmännens andliga centrum Gardar. Vi ha kommit vandrande från Erik den Rödes fjord och stå nu uppe på landryggen och se ner mot Einars fjord. En betagande vacker utsikt med den blå fjorden, se snötyngda fjällen och så bygden där husen avtecknar sig mot den gröna marken. Bebyggelsen här härstammar från 1780-talet. En norsk bonde Anders Olsen gifte sig med en eskimå och grundade en ny bosättning. år 1960 bodde här 117 personer fördelade på 22 hushåll."
Carl, 1861-1951, Svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl kallades populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde Carl som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid Carls avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911).
Högtidsdräkter, Alla på bilden är syskon.Tredje damen från vänster är Anna Malmsten, född Bengtsdotter ( 1829-1916 )Andra från höger troligen Kjerstin Hahnberg, gift med Hans Hahnberg ( ej i bild)Anna Malmsten gifte sig med Nils Malmstein och flyttade till blå huset på Norregatan.De fick barnen Christian, Anders Nils-Petter, Benedikta Christina ( född 1862-09-15 )Anna Malmsteins dotter Benedikta Christina tog 1927 över huset ( lagfart 20 okt 1927 )Benediktas son Johan Malmstein tog över huset efter henne.Johans dotter Birgit Malmstein, och dottern Gudrun fick överta huset. Birgit köpte ut huset.Halva huset revs.Uppgifterna kommer från Birgit Nilsson som sålde huset till kommunen 199X.Se det gamla Trelleborg 1997.
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 En liten pojke i ettårsåldern klädd i en liten vit tröja och med bar underkropp står i förgrunden på utomhusbadet i Gustavsvik. Han håller i ett litet fat som han har fyllt med sand. Snett bakom honom står två kvinnor nära vattnet. En av dem är klädd i en vit bikini med blå ränder på framsidan och den andra kvinnan är klädd i rutig baddräkt. Längre bort till vänster går en kvinna i blommig klänning med en vit handväska på högra armen och med ryggen mot kameran. Bredvid henne går en liten flicka i vit klänning med mörka prickar på.
Flygfoto över Solängen, Fässbergs kyrka, Mölndalsbrområdet och Östra Mölndal, 28 april 1942. I höger bildkant, ungefär i mitten, syns Yngeredsfors trädgård. I bakgrunden skymtar Stensjön och Rådasjön. Det finns tre olika stämplar bak på fotografiet. Blå stämpel: "AHRENBERGSFLYG COPYRIGHT Foto: LILJEQVIST" Röd stämpel: "FÖRSVARSSTABEN 28. APR. 1942 Granskad och förbjuden för för- säljning, saluhållning och utdel- ning jämlikt Kungl. Kungörelsen den 31. augusti 1940 (nr 802). ... Granskare" Lila stämpel: "Detta fotografi, n:r C1013, får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. A/B FLYGTRAFIK. "
Palladiumhuset innan det blev biograf. Hörnan Norra Långgatan - Larmgatan. Svenska folkförbundet var en politisk propagandaorganisation som grundades 1906 i Stockholm under intryck av unionsupplösningen. Det verkade för ett nationellt, försvarsvänligt och särskilt antisocialistiskt program. Åtminstone till en början var Svenska folkförbundet ett organ för sådana arbetar- och småfolkskretsar som ogillade socialismen och bland annat motsatte sig kollektivanslutning till Socialdemokraterna. Ett betydande antal lokalavdelningar bildades och propagandaverksamheten, inte minst konkurrensen mellan "blå bilar" och "röda bilar". Den "blå bilen" började färdas några veckor före den röda valåret 1911. Bilen var från början grålackerad men lackerades om efter spydiga kommentarer för att motsvara namnet. Förbundets huvudsakliga ambition var att bekämpa socialismen för att åstadkomma "nationell samling", inte att undanröja de tänkta orsakerna till socialismen. Alla orättmätiga krav på reformer och andra samhällsförändringar som endast gagnade delar av nationen, arbetarklassen, avvisades. Motståndet mot förbundets antisocialistiska propaganda från SAP var relativt svagt och oorganiserat. Förutom bilarna valde man att ignorera den. Någon stor politisk betydelse hade inte Svenska folkförbundet.[1] Förutom ett stort antal broschyrer utgav Svenska folkförbundet halvveckotidningen Svenska folkviljan (1906-1919) och Riket (1919-1924, månadsskrift 1925-1927 - därefter mera sporadiskt t.o.m. 1931). I huvudsak har Svenska folkförbundet varit en hjälporganisation till högerpartiet. I samma mån som Allmänna valmansförbundet börjat bedriva modern politisk propaganda har Svenska folkförbundet inskränkt sin verksamhet. Lokalavdelningar har under denna tid upphört. Bland ledarna återfinns Folkförbundar-Norman.
En tid efter att beslut klubbats om en ny museibyggnad i Linköping kunde byggnadskommitéen räkna in inte mindre än ett 50-tal förslag från landets arkitektkontor. Bakom det djärva förslaget med beteckningen "I det blå" dolde sig de bägge unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdahl. Ett flertal ledamöter fann förslaget alltför avancerat och modernt. Men då den 83-årige donatorn och nestorn Henric Westman röstade för förslaget var frågan besvarad. Bildens vy speglar några av de uppfyllda önskemål som beställningen stipulerade. I stort av rena, funktionalistiska ytor där enda dekoration bildas av Ivar Johnssons fris mot den väl tilltagna terrassen. Stor möda lades på utställningshallarna. På byggnadens tak i bilden syns en av konstruktionerna till ett skapat överljus, vars ljusflöde kan styras med hjälp av lameller. Vy mot museets entrésida 1948.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromoskop. Apparat för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Diapositiv belyses genom färgade ljusfiltren och sammanförs optiskt med hjälp av halvgenomskinliga speglar. Denna typ av fotografier är att betrakta som de första färgbilderna. De var dock inte fixerade och kunde bara bertraktas genom apparaten. Kromoskopets historia: Det första praktiska genombrottet för att betrakta färgfotografi uppfunnen 1891 av Fredrich Ives (1856-1937), i Philadelphia. Tre negativ, ett i varje grundfärg (grön, röd blå) på en enda plåt. Diapositivet gjordes direkt från den plåten och betraktades i en apparat som Ives kallade "fotokromoskopet".
Prins Carl af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Prins Carl, Hertig af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var 1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Prins Carl, hertig af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Samma som B145046:3699 2001-10-04,AS. Carl, 1861-1951, Svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var 1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Prins Carl. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Telefonkiosk, troligen 1931. 1930 års modell byggde på samma konstruktion som 1901 års modell men linjerna har blivit mycket rakare i den mer funktionalistiska stilen. Kiosken blev på detta sätt mindre och tog inte så mycket plats på gatorna. Stommen var av smidesjärn och taket täcktes av kopparplåt. Dörren var i ett stycke till skillnad från 1901 års dubbla dörrar. Fönstren var av hamrat råglas och skyltarna av överfångsglas hade blå text. Kiosken målades oftast i två grå nyanser utvändigt. Gallret nertill är ett arv från 1901 års modell och så även en hylla av ek samt golvet av ekspjälor. Telefonapparaten var en variant av 1893 års väggtelefon, men tillverkad i plåt. Bredvid denna sattes en myntbox upp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.