Människor är samlade på Stora torget i väntan på kung Gustaf V´s ankomst. Han, och en stor del av kungahuset, ska närvara vid Riksdagens 500-årsjubileum som firas i Arboga. Människor står bakom avspärrningar. Fönstren är öppna på pensionatet i Stadsgården så människor kan titta ut. I fastigheten på Västerlånggatan 1 sitter det till och med folk på taket. Flaggorna är hissade. (Arbogautställningen pågår samtidigt).
Från 299 kr
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakrstia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbariären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade. Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läkarkarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
fotografi
Slåtterarbetet utfördes i regel som en ating, dvs en arbetsfest. Man samlade så många från bidlaget, grannlaget, som behövdes för att kunna slå den mark som var aktuell på en dag. Någon ersättning utgick inte, men gårdsfolket skulle bjuda riklig förtäring under dagen. Nästa dag gick man till grannens änge och slog och så höll man på tills allas marker var slagna. Genom atingsformen var slåtter lite av fest och många var lite finare klädda, se vita skjortor och svarta västar på en del karlar. 14 karlar behövdes för att slå Körkänge på en dag. Man kan tycka att de hade inte mycket gräs att slå. Men ogödslade marker gav inte mycket, fick man en tugga gräs per slag så fick det duga. Det behövdes därför stora arealer slåttermark för att täcka gårdens behov av foder, ofta hade man mer slåttermark än åker. Kyrkänge ligger ett par hundra meter norr om kyrkan nedanför bakarna. Den långsmala byggnaden med flistak (?) är troligen en linbastu, sedan länge riven.
Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Festligheter vid Algots hage i Tyringe. Här gäller det att springa så fort man förmår med ett ägg i en sked. Alla ser intresserat på. Stig Eriksson leder. Hans mamma, Karin Eriksson, är den blonda kvinnan i ljus klänning, till vänster i bild. Hon samtalar med Siv (Skräddartorp). Till höger om kvinnorna står Einar-Lasse (Säterbo) i uppkavlade skjortärmar. Den unge mannen, bakom honom, är Hans Nilsson. Mor och dotter, mitt i bilden, är Thyra Kellander och Margareta Kellander (Tyringe). Bakom dem står John Johansson med Ingrid Persson (prickig kjol), Johns hustru Anna Johansson (Tyringe) med väskan och Ingrids man Per-Erik Persson (Tyringe) i mörk kostym. Intill honom står en man med hatt och glasögon, det är Oskar Larsson, korgmakaren i Tyringe. I bildens övre högra hörn står en grupp tonårsflickor i lika dana rutiga kjolar. Bakom dem står fyra grabbar. Den andre, från vänster, är Lars Andersson (Kärret). En barnvagn till höger i bild. Vimplar är uppsatta över festområdet. Bås med tombola och annat är uppställda.
Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Här ses gårdens tröskhus med fal- och spåntak. Man kan se att faltaket är lagt med bredare underfalar och smalare överfalar. De är inte längdjusterade efter påläggningen, det brydde man sig ofta inte om på uthus, utan falarna fick ha den längd de fick vid apteringen i skogen, nästan alltid 7 alnar, dvs 4.20 m. De korta falarna upptill har blivit dåliga och då har man spikat på ett spånskikt över dem. Vandringshjulet finns ännu kvar. Skjulet på gaveln är nog inte så gammalt, trots att det lutar. Grenhopen mot tröskhuspelaren skyddas delvis av en avbruten kvarnvinge.
Masse har stått på lillgården och tagit denna bild av ladugården med magasin mm t v och tröskhus t h. Ladugården är byggd 1891 och nästan identisk med grannpartens, se Bild 654. Vi ser två fähusdelar med varsin hoimd och med dörr mitt emellan i stället för ytterligare en hoimd som hos grannparten. T h ligger ladan bakom porten. Ett stort foderloft med höluckor och krysspröjsade fönster enligt tidens mode. Modernt spåntak har man också, bägge parterna hade efter Lauförhållanden god tillgång på skog.
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Hallsarve far och son Hans och Arvid Karlsson säkrar råglasset genom att lägga en bom längs med uppe på lasset och spänna det s k gördingsrepet runt bommen och knyta fast det i utstickande slanor på flakbotten fram och baktill. Hans och Arvid är klädda i arbetskläder med vegakepsar, Hans har arbetsväst. Se Bild 55. Bilden är tagen på åkrarna i det öppna landskapet sydost om gårdarna med utsikt mot sjön. Det ser nästan likadant ut idag! T v skymtar en liten agtäckt byggnad.
Lövingsborg har haft sitt läge strax norr om byn Skog sedan snickaren Per Oscar Svanström lät uppföra huset 1866. Själv flyttade han kort därefter och den familj som fram till fototillfället främst verkat på platsen var arbetaren Karl August Johansson och dennes maka Axelina Maria Karlsson. Redan år 1889 hade de flyttat in och nu skrev man 1921. I själva verket kom det att bo i Lövingsborg nästan lika lång tid därefter. Först år 1949 vek krafterna för Axelina Maria och hon flyttade in på ålderdomshemmet tvärs över landsvägen från bostaden. Maken Karl August gick bort året därpå, fortfarande skriven i Lövingsborg.
Porträtt av handlare August Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han vid 15 års ålder kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos sin äldre bror som etablerat sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. År 1863 tycks August Österberg ha öppnat egen handel i Lagerströmska gården invid Stora torgets norra sida. Vidare i livet kom han strax före sin 50-årsdag gifta sig med den 30 år yngre Magnhild Ingeborg Emerentia Juberg. Äktenskapet blev barnlöst och makan skulle så förbli trots omgifte och efterlevnad av sin första make i nästan 50 år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.