En kvinna och en liten pojke. Prostinnan Christina Margareta Wikander, född Svenberg (1786-06-01-1864-02-06) och hennes dotterson Emil Adlers, född 1858 i Norra Yxhult, Kumla, Örebro län, död 1936 i Örebro. Christina Margareta Svenberg var född 1786-06-01 i Tossene i Bohuslän, död 1864-02-06 på Köpmangatan 21 i Örebro. Hon var gift först med med Carl Eric Hallgren i Stora Malm. Gift andra gången med Per Wikander från Vintrosa, prost i Knista. Dottern hette Juliana Christina Wikander, gift Adlers, mor till Emil Adlers (pojken på bilden). Margareta har genom tiderna stavats Margeta, Margreta eller Margareta, med eller utan h. Kyrkoskrivaren stavade som han tyckte såg bra ut.
Från 299 kr
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Den här lille rare fiskmåsungen 10 dagar gammal fotograferad jag på västra stranden av Eketräsk 3 km norr om Sudersand, Nordöstra Fårö, där jag såg 5 par dvärgmåsar och silvertärnor.Den sitter tryckt mellan 2 stenar. Jag hade ett farligt jobb, innan jag fick tag i ungen för fotografering.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Bo med 2 ägg. Enligt bildtext: ''Pilgrimsfalkens bo med 2 ägg på ca 1 meter bred avsats. Det är nytt för i år. 3 äldre bon i berget såg jag, äggen var mycket ljusa och tydligen är honan gammal. Då Klas Karlsson tog äggen för ett 20-tal år sedan var de som normalt mörkt rödbruna. De fotograferade ejderungarna låg i boet endast ett par meter från falkboet, ca 1 meter från reden låg skelettdelar av gråtrut, stora trollsländor.'' Se även fotonr. 4416:2 samt 4429. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4401-4440.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta brunandbo med fyra ägg låg på en ö intill en stor sten invid vattnet. Då denna andhona lägger flera ägg, är tydligen kullen inte fullagd. Jag såg flera drakar och honor flygande runt mig. Bilderna togs på 33cm avst. och som syns består reden av torrt starrgräs. I förgrunden en stor gren.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar skäggdoppingens bo med 4 ägg, varav de 2 översta äro övertäckta med boet våta ruttna stjälkar samt de 2 nedersta vita. På bilden syns vatten runt reden. :: Det låg på västra sidan av Tysslingen invid en dybank, där jag såg träcken från de många ungsvanorna.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken. På bilden syns SJ Y7 1237 och SJ Y7 1096 bland annat.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Albert, gårdskarl på Viktor Samuelsons fabrik "Strumpan", i Mölndals Kvarnby. Okänt årtal. Statyn Albert, av konstnären Lars Spaak, som står på Mölndals Torg, har fått sitt namn från denne Albert. Lars Gahrn, historiker och antikvarie på Mölndals stadsmuseum berättar: ”Politikern Sven Olsson, som var väldigt involverad i byggnationen av torget på 1980-talet, fick se statyn och utbrast att mjölnaren såg ut som Albert – en gårdskarl vid strumpfabriken på Kvarnbygatan 12 (nuvarande Mölndals stadsmuseum). Konstnären tyckte det var roligt och ristade in namnet Albert i statyn. Så den ”riktige” Albert var aldrig mjölnare. En av de sista mjölnarna i Mölndal hette dock Albert – ”Albert i kvarna”.
Fullriggaren USS Constitution sjösattes den 21 oktober 1797. Hon kallas Old Ironside (gamla järnsidan), detta beror på att under ett krig med HMS Guerriere,19 augusti 1812, sa en engelsk sjöman "Herregud hennes sidor är gjorda av järn!", När de brittiska kanonkulorna, bara såg ut att studsa av henne. Det som egentligen hände var att de engelska 9 kg kulorna inte förmådde att gå genom hennes tjocka skrov, vilket var upp till 25 tum tjock ek vid vattenlinjen. Hennes skrov bestod av tre olika lager ekträ. Än idag är det många som kallar USS Constitution "Old Ironsides". Hon mötte heller aldrig ett nederlag.
En kvinna och en liten pojke. Prostinnan Christina Margareta Wikander, född Svenberg ( född 1786-06-01, död 1864-02-06) och Emil Adlers, född 1858 i Norra Yxhult, Kumla, Örebro län, död 1936 i Örebro. Christina Margareta Svenberg var född 1786-06-01 i Tossene i Bohuslän, död 1864-02-06 på Köpmangatan 21 i Örebro. Hon var gift först med med Carl Eric Hallgren i Stora Malm. Gift andra gången med Per Wikander från Vintrosa, prost i Knista. Dottern hette Juliana Christina Wikander, gift Adlers, mor till Emil Adlers (pojken på bilden). Margareta har genom tiderna stavats Margeta, Margreta eller Margareta, med eller utan h. Kyrkoskrivaren stavade som han tyckte såg bra ut.
Stations trädgårdsplantering. Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.