Museitåget invigs 20/8 -62.
Från 299 kr
Folk som sitter med biljettmaskiner i Borgholms stationshus.
Fyrmästare Samuelsson, Ölands norra udde 11/9 1960.
Invigning av hembygdsgården i Köpingsvik. Människor som dricker kaffe. Troligen Ivar Persson till höger.
Olle öppnar herrfrisering. På fotot är han i färd med att klippa en kund.
Musikkåren framför Folkets hus entré den första maj. Parollen löd "Mot djärva nya mål."
Från Bernvings avslutning på kursen vid AMU i Uppsala våren 1973.
Utgrävningar vid Sörby - Störlinge med Ulf Erik Hagberg.
Skurkvarn vid Jordhamn. Några kilometer norr om Sandvik ligger Jordhamn. Här står Ölands enda bevarade vinddrivna skurkvarn. Intill kvarnen finns även lämningar av äldre kreatursdrivna skruvandringar. Sedan lång tid tillbaka har ölänningarna använt sig av kalksten. Den blev också tidigt en viktig handelsvara. I städerna runt Östersjön finns byggnader som innehåller både obearbetad och slipad kalksten från Öland. För att kunna slipa stenen byggde man ett s.k. skurverk (skurkvarn). Ölands äldsta kända skurverk framkom vid arkeologiska undersökningar av den gamla handelsplatsen i Köping. De visar att man redan under tidig medeltid slipat sten på ön. Till en början drogs skurverken av oxar eller hästar s.k. hästvandring. I mitten av 1800-talet kom så skurkvarnen där man utnyttjade vinden som kraftkälla. Att sköta skurkvarnen var mestadels en kvinnosyssla medan männen seglade runt för att sälja stenen. Skurverk har funnits över hela Öland, de stora flertalet återfanns dock på norra delen av ön längs den s.k. "Stenkusten". I Persnäs socken fanns under en tid ett ca. 20-tal verk. Gamla fotografier visar att det fanns 4-5 verk i Grönhögen på södra Öland omkring år 1905. (Hämtat från www.olanningen.com)
Strax intill Gråborg ligger ruinerna av S:t Knuts kapell. Kapellets namn visar troligen att platsen har haft kontakter med Danmark och de danska Knutsgillena. I närheten ligger också Borgs by, som sedan 1945 ägs av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
Gärdslösa, invigning av I.O.G.T-gården. Publik. Ruben Wagnsson i mitten.
Tal i samband med att museitåget invigs på Öland 20/8 -62.
Södra Greda fiskeläge 23/9 1960.
Dans till Carl Jularbos orkester 3/4 1965.
Teater, Klockmakarens dotter. Medverkande: Britt Ångström, Åke Svensson, Liljan Bäck, Gerd Peters, Ingrid Lindström 27/10 1957.
Landshövding Wagnsson besöker olika ställen på norra Öland. Persnäs, Gillberga stenindustri och Neptuni Åkrar.
En arkeologisk utgrävning vid Törnbotten 14/10 1960.
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Skogsavverkning i Böda. Skogsmaskinen "Timber Jack" provkörs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.