De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Från 299 kr
Gustavsberg 42:1
Statsbanornas Tjänstemannaförbunds styrelse. Fr v Överinspektör, Öins Grönqvist Byråingenjör, Briö Abel Sektionsingejör, Siö Holmqvist Förste Trafikinspektör, Fti Söderberg Aktuarie, Ak Pehrsson Doktor, Dr Berger Förste Maskiningejör, Fmiö Påhlsson
Stockholm Södra station omkring åren 1898-1900. I främre raden från vänster: Förste stationsskrivare T Reuter, underinspektör Lundgren, förste stationsskrivare Bendix, expeditionsföreståndare Svensson och stationsinspektor G Carlsson.
Johan Teodor Stolpe, chef för Kontrollkontoret 19240201-19440330. Eo kontorsskrivare 1896, Kontorsskrivare 1899. Förste bokhållare 1914. Förste kontrollör 1924. (Medlem av SJ Kontorsutredning 1943-1948).
Statsbanornas Tjänstemannaförbunds styrelse. Fr vÖverinspektör, Öins Grönqvist Byråingenjör, Briö Abel Sektionsingenjö, Siö Holmqvist Förste Trafikinspektör, Fti Söderberg Aktuerie, Ak Pehrsson Doktor, Dr Berger Förste maskiningenjör, Fmiö Påhlsson
Chef för Reklamationskontoret är förste byråsekreterare E.M. Fossum här beredd att underteckna några papper gällande ett besvärligt ersättningsmål som hans närmaste man förste byråsekreterare A.B.H. Kreutz föredrar.
Sittande fr v: postexpeditör Elly Johansson, kanslibiträde Margareta Karlsson, kanslibiträdet Inger Brusewitz, alla Göteborg, samt förste postiljon Gunnar Eklund, Alingsås. Stående: förste postiljon Charles Simonsen, Göteborg, lärare.
Postkupé 81, år 1922. Från vänster: förste postexpeditör B.G. kegren, postiljon J.A. Kjellberg, postiljon Thulin (A.V.T. eller O.A.A.) och förste postiljon Alfred Svensson. (Minnesinsamlingen 1954-55 -947)
Från vänster: f.d. förste postexpeditör Hildur Öijer, postmästare B Kläning, assistent J E Ravner, Köpenhamn, förste kontrollör E Dahlén, notarie R Markland, postfullmektig Ingvald Lid, Oslo.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.