Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Från 299 kr
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
Smedstorp från fägårdssidan 1938. Om man kan kalla vägen för en bygata låter vara osagt, när den passerar tvebölets bägge sammanbyggda gårdar. Hur som finns här enskilda byggnader i sådan mängd att gårdarna bildar en liten by och den gamla vägen är ännu ett faktum genom den fascinerande miljön.
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Handlarna John Brobeck och Mauritz Hydén vid ett strandhugg intill Bergs slussar år 1900. Vi kan tänka oss att de bägge segelintresserade herrarna precis nöjesåkt på sjön Roxen. Den korta sjövägen mellan deras stadigvarande bostäder i Linköping och respektives sommarboställe i det näraliggande Roxenbaden, krävde knappast någon matrast.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Gunnar och Emil Hultgren har tagit kafferast från dikesgrävning. Med hjälp av stubbrytaren och spade gör de några gärden i Bona mindre vattensjuka. Året är 1929. Den skarpögde kan ana de ritsar som markerar var fotograf Hultgren tänkte sig beskära bilden.
Här måste tillstås att fotografen varken lyckats med disposition eller exponering men bilden kan förhoppningsvis ändå vara till glädje. Året är 1917 och flickorna har samlats för fotografering hemma hos bygdefotografen Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Från vänster ser vi Alice Karlsson i Yttergårda, Märta Johansson i Flicksten, Eva Eklund på Svensmarö, Ingeborg Karlsson i Yttergårda och slutligen Inis Karlsson i Brevik.
Fotografi av linköpingsfotografen Didrik von Essens hand där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Linköping 1929 genom ett motiv som exakt kan lokaliseras tack vare baptistsamfundets fastighet i bakgrunden. Trälängan låg utmed Stora Badtugatan men tillhörde den gård som ännu under bildens skede kunde benämnas mamsell Dufvas gård med huvudbyggnad mot Nygatan. Vy mot söder.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Thermærnius & Son, Munktells, AB Radiator och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlboms magnifika villa i Motala. Uppförd under åren 1895-97 efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Efter Ahlboms död 1908 skänktes bostaden till Motala stad och kom från 1910 att fungera som stadens rådhus. Bilden är odaterad men kan antas vara tagen kort före eller i samband med övertagandet.
Ett av tiden skamfilat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling, där inga besked om varken tid eller plats lämnats oss. Miljön kan emellertid bestämmas till Lilla Tvärgatan i Lund, där Anderssons Bryggeri drevs från gatans nummer 2. Fototiden torde vara omkring sekelskiftet 1900.
Bänkradera i Gränna kyrka är fullsatta med unga och gamla personer. Man kan skymta att personerna på de främre raderna bär realskolemössa. Flickorna är klädda i mönstrade klänningar med snäv midja och vid kjol. De flesta har korta, lockiga frisyrer. Killarna har kavaj och slips. På läktaren över entrédörren står orgeln.
Fem bilmekaniker och en chaufför står respektive sitter vid en bil utanför Grens bilverkstad i Gränna. Fyra män i blåställ bär keps med texten: "Viking Tändstift". Bilen är en 1927 Chevrolet med reg nr: F3389. 1927-1932 tillhörde den arrendatorn på Ravelsmark Theodor Andersson. Därefter tillhörde den Valfrid Gustavsson i Uppgränna i några månader 1932. Då kan bilen ha tjänstgjort som taxi.
Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett från lilla dockan mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERG (urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.