Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Från 299 kr
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Thermærnius & Son, Munktells, AB Radiator och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlboms magnifika villa i Motala. Uppförd under åren 1895-97 efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Efter Ahlboms död 1908 skänktes bostaden till Motala stad och kom från 1910 att fungera som stadens rådhus. Bilden är odaterad men kan antas vara tagen kort före eller i samband med övertagandet.
Ett av tiden skamfilat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling, där inga besked om varken tid eller plats lämnats oss. Miljön kan emellertid bestämmas till Lilla Tvärgatan i Lund, där Anderssons Bryggeri drevs från gatans nummer 2. Fototiden torde vara omkring sekelskiftet 1900.
Bänkradera i Gränna kyrka är fullsatta med unga och gamla personer. Man kan skymta att personerna på de främre raderna bär realskolemössa. Flickorna är klädda i mönstrade klänningar med snäv midja och vid kjol. De flesta har korta, lockiga frisyrer. Killarna har kavaj och slips. På läktaren över entrédörren står orgeln.
Fem bilmekaniker och en chaufför står respektive sitter vid en bil utanför Grens bilverkstad i Gränna. Fyra män i blåställ bär keps med texten: "Viking Tändstift". Bilen är en 1927 Chevrolet med reg nr: F3389. 1927-1932 tillhörde den arrendatorn på Ravelsmark Theodor Andersson. Därefter tillhörde den Valfrid Gustavsson i Uppgränna i några månader 1932. Då kan bilen ha tjänstgjort som taxi.
Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett från lilla dockan mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERG (urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Ekensbergs varv 1970. Varvsområdet sett mot öster, med Mörtviken till höger. I förgrunden bogserbåten EKENSBERGS VARV (1891, urspr. WIDAR), bakom denna oidentifierad pråm från Skånska Cementgjuteriet ("SGC"). I bakgrunden kan urskiljas bogserbåten BRAGE (urspr. LINGARÖ) och pråmen MONARK (urspr. lastångfartyget MASILIA).
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av föregående artikel: Västerbottens-Kuriren, 11-07-1945: Västerbottnisk trädgård kan bli underbar oas. Svenska Journalen, Nr. 40, 1945: Damernas egna sidor. Gammal konst lever än.
Personbangården i Malmö. En personbangård hanterar personvagnar och här kan även visst underhåll och städning av vagnarna ske. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Två stycken mjölktunnor intill spåren, på linjen Tranås - Nässjö. Passerande snälltåg draget av Statens Järnvägar, SJ F (ånglok). Efter loket ett par stålvagnar där det kan vara en tysk Pw4ü. Personvagnarna sedan är en Bo5 (en av 2677-79) och en Bo4 där Bo4:an har mittkupéerna för 1 klass då det ser ut som en vändbar skylt för klassbeteckningen. TT
Det avbildade tågsättet, YCo4p+UDFo5p+YCo4p trafikerade Kalmar-Berga två tågpar per dag med början 1 juni 1949 och över sommaren. Till följd av allvarliga problem med multipelkörningen kopplades aldrig fordonen isär och i augusti 1949 sändes de bort från Kalmar. Bilden kan ha tagits vid provtur med pressvisning den 1 juni 1949, finns även uppgift sept 1949. Fotoplats troligen Hornsö, spårplanen stämmer.
1955 byggde SJ om sex Co4-vagnar. Vagnarna fick littera Bo10a och en helt ny salongsinredning med ställbara stolar. Syftet var att utprova inredningen inför beställningarna av 1960-talsvagnarna och man kan säga att Bo10a blev en föregångare till B1. Vilfåtöljvagn med inredningen.
Åkatorp. Midsommarafton 1891. Stående fr. vänster: Johan Stenbeck, Sigge Stenbeck, Gustafa Stenbeck, Gunnar Stenbeck. Sittande: 2 obekanta (damen i mitten kan vara Mea Lindeberg, född Grenander, var guvernant till Ingeborg. Damen till vänster torde vara Amelia Tham född Blom). Ingeborg Stenbeck.
Från v. Karl Särnblad, son till nämdeman Gustav Särnblad i Tåstorp. Pojken är Gunnar Linderoth, fosterson och brorson till folkskoll. A.G. Linderoth i Kleva. Gunnar L. var först springpojke och sedan biträde i affären. Bredvid Gust. Th. Olsson. Damen trol. Lotta Särnblad. Karl Särnblad och hans maka var kusiner. Mannen intill väggen kan vara Karl Djärv, om inte är det Gustav Sjöstedt.
"Flinkes". "Flinkes" måg hemma. "Rumpen och Flinken" voro grannar. Dagligen brukade de stå en stund på var sin sida om stenmuren och överösa varandra med glåpord. "Rumpen" livnärde sig genom att gå omkring och tigga mat i sin kruka. Flink var för stolt därtill och hade därför smått om matbitarna. "Utlevade knektapalta kan gärna dö och svält när di ä höckfalia" menade Rumpen.
Kungslena: Den 8 meter höga minnesvården står nära kyrkan. På det väldiga granitblocket är ristat ett svärd och E.X. , Vilket betyder Erik den tionde.Därunder kan läsas: "Till minne av slaget vid Lena d.31 januari 1208 restes stenen år 1894 av Västergötlands fornminnesförening och ortens befolkning. Svenskar! Vörden fädrens minne!"
Mössebergs musikkår 1954. Dirigent: Sigfrid Strand. Första raden: Arne Brissman, Gösta Johansson, Stig Johansson, Lennart Gustavsson, John W. Gustavsson. Andra raden: Oskar Nilsson, Ingvar Arrestig, Klaes Bergström, Olle Alsterfjärd, basunen längst ut, osäker kan vara Paul Lindelöv. Bastrumma Åke Öberg, beckar Arnold Ewertz, virveltrumma Göte Larsson och Tore Andersson.
Växjö fr. nordväst, ca 1875. Man ser bl a Norrtullskolan (dåv. läroverket) med delar av kvarteren Inge och Dacke vid Skolgatan. Man kan också se Växjö stads fattiggård snett bakom skolan, till vänster. Huset revs 1907. I bakgrunden tornar Staglaberget upp sig.
Nårungabygdens missionshistoriska museum. Exteriör. Ljur. Museet invigdes 1935 och var då det första i sitt slag i landet. Museets samling består bland annat av olika arkivalier där man kan följa missionsarbetets framväxt i trakten på 1800-talet. Se Hembygden 1971, s. 212-213.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.