I Linköpings östra utkant låg det till namn närmast bortglömda Tomteboda. Ett område utmed järnvägen som med tiden kommit att utplånas som boplats. Stadsägan på bilden kom en tid att bära adressen Tomtebogatan 8. Närmast uthusen som enligt uppgift revs fotoåret 1952.
Från 299 kr
"Flygfoto över Brännarp" i Rävinge. Här startade 1938 Hallands Fruktindustri (HAFI) som fortfarande är verksamt. Där järnvägen korsar landsvägen ligger stationsbyggnaden, vilken fick detta utseende 1921 efter en kraftig ombyggnad. Stationen omges av ett fåtal villor och några lantgårdar med ekonomibyggnader och omgivande odlingslandskap.
Vykort, "Östra järnvägsstationen. Halmstad." Ett tåg står vid perrongen där flera resenärer väntar. I förgrunden står några stationskarlar. Detta är Hallands äldsta järnvägsstation, uppförd 1877 då järnvägen fram till Värnamo invigdes. Till Mellersta Hallands järnväg byggdes 1886 även stationen Halmstad Norra vid Tivoliparken, närmare stadskärnan. (Den står ännu kvar även om den togs ur bruk redan 1935 då ny station byggdes.)
Falkenbergs järnvägsstation. Stationen tillkom i samband med Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886 och gick mellan Varberg-Halmstad. På perrongen står sex män som ser ut att vara uniformerade såsom stationspersonal. I modern tid har järnvägen dragits öster om stadens centrum och sträckan med ny station invigdes 15 juni 2008.
Stationsgatan i Ullared utmed järnvägen. Personer från vänster är: Rolf Carlsson, Sten Johansson, Henry Carlsson, Gunhild Carlsson, Erik Johansson, Olof Carlsson, Carl Johansson, 1:e stationsskrivare Boberg, Hugo Forsell, Jennie Johansson, Gustaf Johansson och Greta Carlsson. På bilden syns också två hotell (hus 2 och 3 fr vä), telefonstation i det mörka huset och längst bort en läkarbostad. Förlag: J A Johansson.
Veddige järnvägsstation som ny år 1880 utmed Varberg-Borås Järnväg, invigd samma år. Stationen är rikt utsmyckad med figursågade dekorer i tidstypisk eklektisk stil, dvs hämtar inspiration från och sammanför element från olika arkitekturstilar. Flera personer står på perrongen varav flera, kanske samtliga, förmodligen arbetar vid järnvägen och stationen.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Det äldre turisthotellet i Borghamn är starkt förknippat med tillkomsten av järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög, som innebar ett uppsving för turism på Omberg. Byggnaden hade tidigare varit del av Kronoarbetskårens behov men blivit överflödig när Karlsborgs fästning färdigställts och straffkommendering vid ortens stenbrott börjat avvecklas. Här ser vi hotellet framställt på ett brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena får anses vara ett av landets bäst bevarade bostadshus från 1500-talet. Således är huset lätt igenkännligt från fotografiet tillkomst 1913. Borta är dock den smala järnvägen som användes för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Familjen Granboms sommarparadis Granbo i Brokind. Handlare Ludvig Granbom var sannolikt först ut att köpa sommarstugetomt i området. Det nyväckta intresset för Brokind som rekreationsområde förklaras av den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Uppför trappan ser vi Ludvigs hustru Alda Carolina i färd att titta till makarnas dotter Aina.
Alby - Järnvägsgatan. Motivet visar i förgrunden den byggnad som senare kom att bli Alby Hotell. Fastigheten (Hotellet) ägdes 1906-1918 av Jonas Fredrik Hamrin som hade ett café på hörnet. Byggnaden i bildens mitt ägdes av Nils Jonas Eriksson som även han drev ett café. Den byggnaden lär för övrigt vara den första som byggdes (1898) på västra sidan om järnvägen. Vykort.
Utsikt från Svartöberget. Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Fark 5 nr.26.
Järnvägsbro vid Svärdälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Stenträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Kulvert över södraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Svartön stjärtståret. Bangård på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Järnvägsbro över Skutejaure. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Från järnvägsbygget (Sundsvall - Torpshammar), vid Nedansjöby, som byggdes om från smalspårig (1067 mm) till normalspårig (1435mm), när Statens Järnvägar (SJ) köpte upp järnvägen av Sundsvall - Torpshammars Järnväg (STJ) Mellan år 1884 - 1886. Det sista smalspårståget gick mellan Sundsvall och Högom 11 juni 1886. 12 juni kunde så Statsbanan Sundsvall - Torpshammar öppnas för normalspårig trafik.år 1884 - 1886..
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.