Östra Ekedal. Nämnt första gången 1616. Ägare skeppskaptenen Hans Jönsson.1641 hette ägaren Gustaf Oxenstierna. 1863 köptes gården av Samuel Godenius. sedan dess har Östra Ekedal hört till Farsta. Gården ombyggd 1810 och 1850. Västra flygeln är moderniserad. Länsmansgård sedan 1880-talet. Länsmännen Törnkvist, Kilberg och Jonsson har bott där. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
Anneberg tillhörde de gårdar som Gustav Gabriel Oxenstierna tillbytte sig jämte Farsta 1640. Tidigare hette gården Emmerboda. Huvudbyggnaden ombyggdes 1937 då även ladugård uppfördes. Åkerareal 1932 var 50 tunnland. Ena flygeln förstördes vid en brand 1951. 1925-1964 ägdes gården av den Åkerhjelmska släkten. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Hette före 1921 JÄRFVA. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till ULRIKSDAL. Gossen i mitten på trallan är Carl Johan Nikolaus Brissman, född 1870.Sedermara stins i Malmberget
Här har vi en fin överblick över gårdens byggnader sedda från granngården Husarves potatisland. Alla byggnader finns kvar än idag, ett pannrumshus har blivit tillagt där man ser flovedstravarna mellan flygeln och bodlängan. Flygeln har blivit moderniserad genom att man byggt på det något så man fått in vädringsluckor till loftet, vilket användes som spannmålsmagasin. Man har rivit gavelspetsens stenvägg och gjort en ny i trä i stället. Troligen innehöll flygelns bortre del ett brygghus av den kraftiga skorstensstocken att döma och den hitre delen en drängkammare. Bodlängan har en bakdörr, vilket kan betyda att det här fanns ett grishus med tillhörande grisgård utanför. På ladugården ser man hur den nya delen ännu inte hunnit bli färdigmålad och färdigputsad. I den äldre delen ser man tydligt de nyinsatta fönstren, vilka finns kvar än idag. I mitten ses portlidret och portarna längre bort går till ladan.
Byggnadsår senast 1833-1841. Byggherre sjömannen Johan Möller, skepparen J Kjellberg. Bopstadshusets norr del jämte flygeln mot norr brandförsäkrades 1833 av J Möller och södra delen jänte inkörsport 1841 av J Kjellberg. Till gården, som varit kringbyggd, har hört en byggnad i öster stall, fähus, lador och logar m m brandförsäkrat 1877 (nu riven). I söder ett bostadshus från 1963 på platsen för ett förutvarande uthus.
Larssons har utökat huset med ett köksbakbygge och byggt ihop det med flygeln och här har man fått en vardagsingång via en liten farstukvist. Masse har ställt upp delar av familjen framför huset. Från vänster ses troligen mågen Jakob Larsson 27 år, hustrun Elisabet 51 år med hund, okänd, Oskar 57 år, dottern Emilie 27 år och okänd. Möjligen är de okända Masse själv med hustrun Majken.
När fotograf Didrik von Essen gjorde sig ärende till Stjärnorp en vårdag 1901, hade minnet av ett intakt slott sedan länge falnat. Dryga 110 år hade gått sedan den kulna dagen i maj månad 1789, då branden sprungit lös i västra flygeln och spridit sig till huvudbyggnaden. Godsägaren med sällskap var på marknad i närliggande Linköping och stor del av övrigt arbetsfolk var i arbete på utgårdar, varför de få som fanns kvar runt slottet var hjälplösa mot eldens spridning.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Falköpings högre allmänna läroverks kör och orkester vid musikuppvisningen våren 1960. Ledare musikdir. Jens Bartler.Skolorkestern: Vid flygeln Ulrika Jonsson (sedermera lärare i Göteborg).Violiner: Birgitta Nyman (senare domkyrkokomminister i Karlstad), Margareta Henriksson, Tore Svensson (senare musikdir.) Bo Johansson (senare civilingenjör). Flöjtist: Roland Lundgren (senare predikant, grammofonartist, musikhandlare). Klarinetter: Sven-Olof Kraft (senare överlärare). Inge Gustafsson (senare civ. ingenjör). Cello: Frans Helmersson (senare mycket internationellt berömd.)
Att flygeln står snett i förhållande till manbyggnaden beror på en anpassning till ladugården. Skulle flygeln stå rätvinkligt, innebar det att den stod mitt framför ladugården. I sin tur innebär det att manbyggnaden måste ha byggts när gårdsplatsen såg annorlunda ut. Vägen mot Botvide gick troligen inte där den går idag, utan man kan tänka sig att tomten gick ut på nuvarande vägen. Under manbyggnaden lär det finnas en valvslagen källare, sådana byggdes på 1200-talet, vilket visar att manbyggnaderna som avlöst varandra under århundradenas lopp har stått på samma plats mycket länge. Den ursprungliga 1700-talsdörren med överljus sitter ännu kvar. Den gamla flygeln är i dåligt skick. Troligen har den varit dåligt grundlagd iom att väggarna har rämnat. Närmast manbyggningen låg det ett brygghus, därefter troligen källare. På flyglar brukade man i regel såga av falarnas ändar till jämn kant, men det gjorde man oftast inte på uthus, så här är det lite primitivt. Avtrycken på gaveln tyder på att det stått en räcka småhus här med låga takfall.
En av postens större kunder i Göteborg, Svenska Ostasiatiska Kompaniet, som tillhör Sveriges största rederiföretag Broströmkoncernen, har firat 50-årsjubileum. Då Ostasiatiska bildades 1907, var ett av villkoren för erhållandet av det första och enda statslånet, att rederiet kostnadsfritt skulle ombesörja postföringen till och från de hamnar som anlöptes. Brevposten har numera övertagits av flyget, men fortfarande skickas postpaket med Ostasiatiskas fartyg. Jubileumsdagen, 20 augusti, uppsattes vid landgången till rederiets M/S Bali en brevlåda för vanliga brevförsändelser och som behandlades med en speciell poststämpel. Utrikeschaufför E Gustavsson från Göteborg 1, som på bilden tömmer den välfyllda brevlådan, fick köra många extra tömningsturer, då brevlådan var alldeles för liten till den stora postmängd som alla filatelister och andra intresserade göteborgare hade stoppat på. Senare på dagen avseglade M/S Bali som utställningsfartyg på en goodwillresa till Fjärran Östern, med en unik exposé ombord från 170 olika företag representerande det mesta och bästa av svensk export. Något liknande har inte tidigare förekommit i svensk handel och blir förmodligen upptakten till fler sådana utställningar i än större omfattning.
Vykort, "Sannarps gård i Heberg." Godset har medeltida anor. I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änkan gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Den äldre mangårdsbyggnaden ses till höger och 1902 uppförde dåvarande ägaren Michael Aagaard Treschow flygeln som ses till vänster. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc och revs 1950.
Smedjan står som ett bakbygge till flygelns snickarbod, det finns en inre dörr mellan dem. Smedjan verkar med sitt vildlagda flistak vara äldre än flygeln, men det är troligen tvärs om: en av magasinsloftets vädringsluckor är igensatt när smedjans tak kom att dölja den. Smedjan har utåtgående dubbeldörrar, vilket är typiskt. Smedjor och vagnbodar var de enda byggnaderna med utåtgående dörrar iom att dörrarna inte fick ta upp utrymme invändigt pga av alla saker och redskap innanför. Ursprungligen hade smedjan luckor i stället för fönster. Snickarbodens blyinfattade fönster är återanvänt från manbyggnadens vardagsstuga, när dess fönster moderniserades på 1800-talets mitt. I förgrunden skymtar bruklavar.
Här ser vi Mårtenssons manbyggnad, vilken enligt Lauboken skall vara uppförd 1880. Det kan stämma med tanke på byggnadens proportioner, att golvet ligger en bit upp från marken, jämför flygeln, och att taket är ganska flackt och utdraget. Men huset ser ut att sakna sockel vilket det borde ha och fönstren ser äldre ut, man borde ha åtminstone något trekantsfönster också vid denna tid. Den låga brygghusflygeln ser betydligt ålderdomligare ut, den är lägre och faltaket är brantare. Den bör ha innehållit brygghus och drängkammare/snickarbod.
Manbyggnaden på Goks är en av socknens 4 stycken byggd i två fulla våningar. Det finns en stenhusresolution på Goks 1793 och den avser troligen nedervåningen. Övervåningen är sannolikt tillkommen vid 1800-talets mitt, då också nedervåningens fönster moderniserades. På bilden har man bytt ut ytterdörren mot en tidsenlig spegeldörr med småspröjsade fönster i översta spegeln. Dessutom har man satt upp hängrännor och stuprör. Den nya flygeln är stor och hög, den innehåller ett sädesmagasin på övervåningen, det ser man på de små vädringsluckorna. Gavelfältet är byggd av trä och taket är täckt med spån, något som blev vanligt omkring förra sekelskiftet. Den innehåller troligen brygghus och drängkammare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.