Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av ett målat landskap med ett hus mellan två träd. Text på framsidan: "Snälla Amanda hur står det till, har Amanda lemnat min hatt, jag undrar om han är färdig. Om han är färdig skulle Amanda vilja försöka skicka hit den på tåget, skrif vad den kostar".Text övre delen: "Var snäll skrif ett .... så jag får höra. Många hälsningar från Jenny, hälsa alla bekanta".
Från 299 kr
Ett societetsbröllop på Örtofta slott. Bröllop 19/5 1921 mellan fröken Stina-Brita Bennet, dotter t. friherren och godsägaren Jacob Erland Bennet och h.h. Anna, f. Rosenblad, och greve Ove Thott. Man har samlats vid dubbeltrappan vid huvudingången. På stenreliefen över porten syns ätterna Stenbocks och Barnekows vapen, året 1728 och följande inskription: "Thetta huset utan fara, Wärdes Herren så bevara Att thet wäl och länge står, Rätter arving alltid får."
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Denna aprildag innan träden slagit ut och med perspektiv lite från ovan får man en bra överblick över gårdsparten. Det ryker ur bakbyggets skorsten. Ladugården är intressant, den ser ut att vara en spegelvänd version av Kauparve Jakob Larssons, se Bild 933. Man har under vintern huggit upp en stor vedhög som skall torka under sommaren, troligen hyste magasinet en vedbod. Mitt på gårdsplanen står ett brunnshus.
En ating är en arbetsfest, ordet kommer av ätning. De som arbetar får inget betalt, men värdfamiljen skall bjuda på riklig förtäring under dagen och fest på kvällen. Ofta var man klädda i lite bättre kläder än vanligt, eftersom det var lite högtidligt. Här är det dags för Klucku tei, förmiddagskaffe. Hela arbetsstyrkan har slagit sig ner för kaffe, säkerligen förstärkt med konjak eller brännvin, samt bullar och kakor.
Här har Masse fått familjen att posera i vardagskläder i ladportsöppningen. Det är typiskt att man helst skall hålla i någonting, det får inte se ut som om man var sysslolös, här räfsor för kvinnorna och högafflar till karlarna. Från vänster ser vi Lovisa 67 år, Jakob 65 år, dottersonen Harry 12 år (han ser lite äldre ut!), mågen Oskar 44 år och dottern Emma 39 år. Dotterdottern Annie 15 år saknas på bilden.
Racercyklist får vi ändå kalla honom, denne okända yngling på färd genom Vreta kloster. Och visst är hans cykel byggd för höga farter. Vid tiden hade cykeltillverkaren för sin produktkatalog också bytt ut benämningen kapplöpare mot just racercykel. Vid en närmare granskning kan det konstateras att cykeln är av märket Vega, tillverkad i Linköping. Fullt utrustad med ringklocka, pump, verktygsväska och pedaler med tåfästen. För säkerhets skull med ett par extra slangar fästa på styrstaget.
En av de bägge inmponerande jättegrytorna i kanten av Kjettilsberget invid Sandbäcksgatan i Linköping. Här dokumenterad omkring förra sekelskiftet och även om fascinationen av fenomenet rimligtvis varit stor var respekten för just dessa som synes inte stor. Faktum är att de bägge jättegrytorna uppmärksammades först 1914 då de efter förslag av stadsfullmäktige tömdes på växtlighet, skräp och köksavfall och som tidningen Östgöten skrev, Först nu får man se, huru betydande dessa jättegrytor i själfva verket äro.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Hotell Palace i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivningshot. Ursprungligen uppförd på 1870-talets första hälft, möjligen av den för Linköping så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Som byggherre får tillskrivas Johanna Lindeberg som åtminstone från 1875 drev Hotell Lindeberg i fastigheten. Johanna hade tidigare varit gift med källarmästare Carl Gustaf Lindeberg som tillsammans innehade och drev Stora hotellet i staden. Hotellrörelsen kom att drivas under namnet Lindeberg till omkring 1930 då Palace tillkom.
Porträtt av makarna Gerda Kullander och Gottfrid Swanlund. Gerda var född i Östra Tollstad och hade kommit till Linköping i samband med att hennes mor gift om sig med handsmakaren Carl Theodor Blohm. Gottfrid inflyttade till staden från Göteborg 1890. Han och bokhandlarkollegan Theodor Tammelin övertog Henric Carlssons framgångsrika bokhandel. Handsmakarens verkstad låg granne med bokhandeln invid Stora torget. Oavsett kom paret att gifta sig i november månad 1896, vilket även får antas vara den ungefärliga tiden för bilden.
Passagerarfartyget Kinda görs redo för färd från Linköping söderut på Kinda kanal. Ännu är hon förtöjd i hamnen invid Nykvarns sluss. Fartyget var byggt i Söderköping redan 1872 och gick en första tid som lastfartyg under namnet Björkfors N:o 1. Omkring år 1890 fick hon ny ägare, modifierades för passagerartrafik och erhöll sitt nya namn. Det är även där eller kort efter vi får söka bildens datering. I bakgrunden ses Nykvarns Bindgarnfabrik med kontor och arbetarbostäder.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 var ett projekt med syfte att väcka allmänhetens intresse för byggnadskultur. 17 europeiska länder deltog, däribland Sverige. I Linköping och vid Östergötlands museum uppmärksammades året med utställningen "Riva eller restaurera". Frågan var naturligt förankrad och särskilt grundad genom en av museet då nyligen genomfört inventering av Linköpings centrala bebyggelse. Ett resultat av inventeringen blev för övrigt utgåvan "Låt husen leva i Linköping" som får betraktas som standardverk i ämnet.
Postmästare Johan Emanuel Asp med familj i trädgården intill Postkontoret i Finspång. På bilden ser vi rimligtvis hans hustru Hanna Augusta Axelina Åberg, bördig från Linköping. Flickorna får vi anta är makarnas tre yngsta barn, döttrarna Karin Ingeborg, Elsa Maria och Ingrid Elisabet. Familjen Asp hade inflyttat till Finspång från Linköping våren 1896. I den förra staden hade Johan Emanuel tjänstgjort som postexpeditör, på den nya orten hade han erbjudits bli postmästare.
Nött men unikt fotografi från Tullgarn omkring förra sekelskiftet. Bilen, en Peugeot modell 28, inköptes år 1900 av kronprins Gustaf för sina resor mellan Stockholm och kungsgården Tullgarn som han vid tiden disponerade. Bilens förare har av John Nerén (förf. Automobilens historia) antagits vara verkmästare G Behmer alternativt Brehmer men har för denna uppgift inte närmare identifierats. Kusken får antas vara Klas Robert Thorell som denna tid var anställd vid Tullgarn. Byggnaden i bakgrunden är Tullgarns värdshus.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.