'Flytt av sjökomodellen från ateljén i källaren upp till Valsalen, dragen på en kärra. Till vänster om drar Ulf Larsson och till höger om går Lars Peterson. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Från 299 kr
'Sjökomodellen täckt av lager av papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. Ögonen påsatta. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Sjökomodellen under arbete. Cellplastmodellen delvis täckt med lager av papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Närbild på huvudet till modellen av Stellers sjöko, känselhår av svanfjädrar fastsatta. Cellplastmodellen delvis täckt med papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var halvägs undersökt. I botten på de två ugnarna syns en varsin bottenskålla (slagg). På bild JMF.00306-2 är ugnarna nästan helt undersökta.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Modigs varuhus i Härnösand grundades 1869 av skräddarmästare Carl Modig. Verksamheten omfattade från början skrädderi, som under 1880-talet utvecklades till parti- och minuthandel. 1937 ombildades minutaffären och fick namnet AB Modigs Varuhus. Redan 1872 köptes en fastighet på Köpmangatan 12 och företaget var verksamt i samma kvarter fram till nedläggningen omkring 1980- nästan 110 år senare! Minnesbok från 75-års jubileet 1944 finns i arkivet och den innehåller även en del av Carl Modigs släkthistoria. Arkivet finns givetvis hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN.
Bo af kungsörn,Aquila chrysaetos à afsats i s,v.-sluttningen af Partnok?, 4 km s.v. om Sarkavare i Jokkmokks sn, Norrb.län. Boet bebodt senast år 1922(boets yttre kant synlig på bilden, midt för den punkt, som nedan på denna bilds baksida märkt med x.) Utsikt över St. Luleälfvens dalgång mot nordväst. (rasmarken nedanför boet var nästan snöfritt, under det landskapet i öfrigt var djupt snöhöljdt!) Foto E. Wibeck den 11 april 1923
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Avfotograferat vykort. Flygbild över utställningsområdet och Arboga stad väster om Heliga Trefaldighetskyrkan. Arbogautställningens område ses närmast i bild (Sturevallen till vänster). Olof Ahllövs park ligger mitt i bilden. Kapellgatan sträcker sig ut ur bildens överkant. Fastigheten Örnen, Rådhuset, Stadsgården, Öhrströmska huset och Engelbrektskolan ligger nästan på rad. Missionskyrkan och busstationen till höger. I vykortets nedre, vänstra hörn står "Arboga-Utställningen från flygplan". I det nedre, högra hörnet står "Foto 73 Ensamrätt: Harmans Kortförlag, Arboga." Vy. Utsikt. Flygfoto.
Nedslag i Linköping våren 1975 med inslag av både bevarade såsom efter bildens tillkomst rivna hus. Redan rivna var husen i det upplösta kvarteret Enviget i bildens förgrund. Vid tiden uppläts ytan som bilparkering i väntan på ny byggnation. Till vänster ståtar det vackra och kvarstående stenhuset på adressen Läroverksgatan 4. Läroverksgatan 1 till höger kom dock att rivas. I bildens centrum vänder Stenhusgården sin södra gavel mot betraktaren, i sin helhet en manifestation av oföränderlighet.
Vy mot tre välbekanta byggnader i Linköping, Miljonpalatset, Brandstodsbolagets kontor och Teatern. Så mycket mer var inte byggt i området i början av förra seklet. Stadens enda aveny var emellertid utlagd med sina dubbla körfält. I kanten av vad som senare kom att läggas ut som Vasatorget hade man vid tiden gjort halt i väntan på vidare bebyggelse västerut. Staden kom som känt att utvidgas men inte utmed dubbel vägbana.
1897 inleddes ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz med det första ångfartyget S/S Rex. Linjen var en statlig ångfärjeförbindelse "Porten mot kontinenten". Drottning Victoria, byggd i England 1909, började trafikera 1909 och var SJ:s flaggskepp. Ett systerfartyg blev Gustav V, byggd i Sverige av Lindholmens varav 1910, och började trafikera 1910. Båda fartygen skrotades 1969. Bilden visar de båda fartygen, Gustav V till vänster och Drottning Victoria till höger, avställda 1968 i väntan på skrotning vilken skedde 1969.
I väntan på 1951 års Majgubbar. Vy över Stora torget och dess torghandel. Man ser gågatan, Tanneforsgatan längt uppe i högra hörnet. Många säljer ballonger inför Majkarnevalen och festligheterna i Linköping. Våren 1951. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.