Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Från 299 kr
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Klinte kyrka
Annexbyggnad till restaurang Möllan i Morup med gräsmatta, rosenrabatt och nyplanterade träd. I bakgrunden ses tornet på Morups kyrka. 1944 köptes väderkvarnen på platsen av Hugo Eklund och Svea Augustsson, som gjorde om den till ett konditori och serveringsställe. Med tiden kom flera byggnader att uppföras vid kvarnen i takt med att verksamheten utvecklades. De drev rörelsen fram till 1960.
Bild 1 Transformatorstationen vid Ågatan byggdes 1903 enligt Hertingkommitte´n. Falken bryggeri tillbyggdes först efter byggnadslov 1904-12-13 § 61. Fotot synes vara taget från kv. Gästgivaregården från tornet på huset vid Brogatan. Det torde vara en skorsten som ses i nedre högra hörnet. (C.E. 19970107) Bild 2 Denna bild ej beskuren i höger sidan, bilden återfinns i album K 28 från f.d. Fbg:s museum.
Vykort, "Järnvägsstationen, Tvååker. Äkta fotografi." Kortet postades 1927 och visar stationen från spårsidan. Stationshusen längs Mellersta Hallands järnväg ritades av Adrian C Peterson och ett likadant uppfördes på Slöinge station. Det kraftiga tornet på hörnet har fortfarande sin tegelfasad blottlagd, men fasaden i övrigt blivit putsad eller slammad. Tvååkers järnvägsstation elektrifierades på 1940-talet.
Vykort, "Slottet, Halmstad." Klocktornet i sin fulla höjd sett från innergården. Under 1600-talets första hälft utvecklades vad som kommit att kallas Kristian IV-renässans och Halmstads slott hör hemma i denna arkitekturstil. Just det smala höga tornet med sin huv minner idag om denna speciella stil.
Församlingens kyrka i Ekebyborna är en ganska väl bevarad 1100-talskyrka, även om tornet troligtvis tillkommit senare. Under 1500-talets senare del uppfördes gravkoret i söder. Det byggdes på initiativ av och för ståthållaren Hogenskild Bielke till Ulfåsa men kom inte att användas för byggherren som istället fick en förnämligare viloplats i Riddarholmskyrkan.
Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821, men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Till vänster ses kyrkskolan under uppförande.
Sankt Anna kyrka och skola. Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Skolhuset stod färdigt 1902.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Stadstornet, tillika klocktorn till Sankt Olai kyrka i Norrköping. Uppförd omkring 1750 efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman. Tornets skadades i stadsbranden 1822. Den nya överbyggnaden ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. I tornet hänger tre klockor, Storklockan och Mellanklockan från 1822 samt Lillklockan från 1825. Samtliga gjutna i Norrköping av Lars Öhman.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.