Lars August Lundeberg född i Oslättfors 1898, död i Uppsala 1970. Utbildad till civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola 1925. Verksam som vägingenjör, blev 1948 vägdirektör i Blekinge län, vägdirektör i Uppsala län 1955-63. Son till brukspatronen August Lundeberg. Källa: Gävle Högre Allmänna läroverk 1900-1968.
Från 299 kr
15-åriga Anna Linder porträtterad i hemstaden Linköping 1882 eller möjligtvis 1883. Dotter i domprost Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenbergs barnrika äktenskap. I vuxen ålder lärarinna vid Linköpings Elementarläroverk för flickor och 1893 examinerad vid Högre lärarinnesemininariet i Stockholm. Vidare seminarieadjunkt och lektor i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping.
Anders Hugo Levin inledde sin militära karriär från 1873 som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter Krigsskolan kom han åter till regementet för en fortsatt tjänst som nådde honom kaptens grad vid avskedet 1894. Han tjänstgjorde även som biträdande gymnastiklärare vid högre allmänna läroverket i Linköping under åren 1883-1886 och i Norrköping 1887. Från 1889 var han gift med Nina Albertina Åberg.
Porträtt av Anders Malmstedt. Född i Karlstad 1840 inflyttade han från Grava till Linköping 1870. Skälet var en tjänst som adjunkt vid Linköpings högre allmänna läroverk. Vidare kom han att utnämnas till lektor. Han avled ogift i Karlstad 1908, dit han återflyttat 1905.
De första studenterna. 1944. En student körs iväg på en kärra längs Storgatan. Till höger syns dåv. P.N. Perssons hörna, Oscaria och skylten till Anna Bloms Fotoateljé. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
Tredje dagens studenter, 1944. En student körs iväg längs Storgatan, av sina kamrater. I bakgrunden syns bl a dåv. P.N. Perssons fastighet med skoaffären "Oscaria", följt av "Lind- gren & Brandt".Till vänster skymtar bl a dåv. Skånska Bankens hus. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
Studentfinal, 1944. En kvinnlig student bärs iväg längs Storgatan av sina kamrater. I bakgrunden syns Stortorget, med bl a Stadshotellet. Till höger skymtar P.N. Perssons fastighet. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
Från inventering av kulturhistoriskt intresssant bebyggelse i Söderköping. En diger uppgift fotoåret 1945 då staden i än högre grad bar ålderdomlig prägel. Fastigheterna Skönbergagatan 12-8 i synfältet begränsade exempelvis gatans bredd i en snart oacceptabel grad. Den magnifika Mangelgården närmast kom att få sin räddning genom att 1948 flyttas till Korskullen. För nummer 10 och 8 fann man ingen annan lösning än rivning.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. T v står vedboden med spåntak.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. Det här är mittsektionen av ladugården.
Masse har klättrat över halvtunen, en låg gråstenstun påbyggd med ett par trolar, och gått in i grannens kalvgård och tagit en bild på ladugården tidigt en solig morgon. Vi ser den något lägre ladugården och den lite högre ladan och det underliga skjulet på gaveln, vilket verkar ha ett halmtäckt faltak!? Till vänster skymtar en ännu märkligare bulbod, se Bild 818.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Garnisonssjukhuset i Linköping 1930. Byggnaden uppfördes 1922 för att tjäna de nyligen etablerade regementena i staden, Första- och Andra livgrenadjärregementet. Sjukhuset hade till en början 90 vårdplatser. Över tid kom vårdinrättningen i allt högre grad att nyttjas av Linköpings allmänna lasarett. Byggnaden revs 1990.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.