LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Folk

Antal träffar: 2527
Häfte med 10 fotografier från Halmstad i ett ark vikt likt

Häfte med 10 fotografier från Halmstad i ett ark vikt likt "dragspel" och utgivet av Victor Ahlbergs Bokhandel. 1. Omslaget med präglade guldiga bokstäver 2. "Halmstad. Norreport." En vagn rullar ut ur valvet och en pojke hänger vid valvet och kikar på fotografen. Till vänster om valvet har stadens Matigstrat anslagit en varningsskylt för beteenden i valvet som ger böter på 2-50 kr, såsom att färdas med velociped, dvs cykel. 3. "Kyrkan i Halmstad." Ena långsidan med träd kring angränsande torg. 4. "Halmstad, Storgatan." Gatumiljö med Norreport i fonden, fotgängare och många butiksskyltar. Till vänster görs reklam för t ex ett svarveri och på högra sidan ligger ett bundtmakeri, Levenbergs skomagasin, Aug. Schiecks hattaffär och en butik med färger och tapeter. 5. "Halmstad: Österbron." Järnbro där hästekipage och fotgängare färdas. Ett par sjömän, gossar och andra betraktar fotografen. Till vänster görs reklam för Van Houtens Cacao och Skandinaviska Kreditaktiebolaget. 6. "Halmstad. Nissaån vid Tivoli." Folk flanerar längs promenadstråket medan andra tar en roddtur på ån, som kantas av lövträd. 7. "Halmstad. Slottet." Vy över slottets fasad mot Nissan. 8. "Halmstad, Köpmansgatan." Gatuvy mot kyrkan med hästekipage och fotgängare. På gatans högra sida ses reklamskyltar för Eric Hedins Beklädnadsaffär, B M Sjö Vin- & Speceriaffär, J A Brand Toffelmakare och en kemikalieaffär och till vänster ligger ett Nykterhetscafé. 9. "Halmstad. I Tivoli". Tivoli som park och nöjesplats anlades redan 1843 av gästgivaren A J Sjögren med dans- och kägelbanor, restaurang och lusthus. 1858 köpte Göran Hammar m fl området och därför hedrades han i parken med bysten på bilden år 1909, skapad av skulptören Sven Andersson från Gnosjö. Då hade parken utökats både till ytan och med fler attraktioner och skickliga trädgårdsmästare hade utformat området till en mönsteranläggning. 10. "Halmstad, Hamnparti." Små och stora segelskutor ligger längs kajen, där några godsvagnar står frånkopplade. 11. "Halmstad. Vid Nissaån". Roddbåtar ligger förtöjda utmed åkanten, som följs av en smal stig. I bakgrunden en bro.

Från 299 kr

Intervju med kyrkvärden Hjalmar Andersson (f. 1862) i Västerlösa, där han 1935 berättar om sitt egenhändigt inrättade hembygdsmuseum. Som utfrågare hör vi lektor Anders Teodor Ålander.
ATÅ: Den där lilla stugan, ryggåsstugan där nere ---
HA: Jaa, jaa!
ATÅ: Var är den ifrån?
HA: Hon är ifrån Egeby mä. Förr, inna hon flôttes, då låg ho utmä vägen där nere eller kanske räktorn så nån gång där nere, vi va visst å såg på na, minns ja. Å sen har ho ligget där hemmä ve gården. Se dä va hele bynn lå där ôppe, så dä va mellagårn, kalles dä där. Å sen --- dä vart --- han feck lâv å å å å gå ifrå sin gårl, å då feck han bygge där nere å fick jorl utav min farfar. Så han flôtte dit å så ---, dä har stått rysligt länge. Dä finns --- dä va gamlä bräder sôm va sôm står på fjortonhunnretalet årtal.
ATÅ: Fjortonhundratalet?
HA: Jaha dä va dä dä, så gammelt, men dä har nog flôtt, följt mä. Men dä va i ett uthus, sôm a inte ville, att dä skulle mä, utan dä va i ett brä --- e plankä sôm va inhugget. Ja har den där la jag för sig hemmä, så den finns hemmä, fast dä inte är bare tyret.
ATÅ: Bodde det folk i den, innan den kom hit?
HA: Jaha, dä gjorde dä, men ho sto öde en nåra år. Han va tôrpärä hemmä han där --- å å å så han geck å arbetede, men sen do ho gumma, hans husträ, å sen feck han flôtte te, te en sôn, å sen vart ho öde, så ropa ja in na, ga hunnra banko, hunnrafämti kroner för den. Å sen jorl ja na i årning. Så ho va där sôm ett museum mä. Ja hade lite gamle möbler, för dä va lösöreauktion där, å där köpte ja in de gamle möblera där. Dä va bare te ställä in. Så dä va likedant, sôm dä vart förut.
ATÅ: Den där loftboden, såm finns därnere, var är den ifrån?
HA: Ja, dän ä ifrån ---, dä har ejäntlien dän där äldste, Anders Pärssân har, --- så dän ä nog âppsatt i början på sjuttonhunnratalet.

Intervju med kyrkvärden Hjalmar Andersson (f. 1862) i Västerlösa, där han 1935 berättar om sitt egenhändigt inrättade hembygdsmuseum. Som utfrågare hör vi lektor Anders Teodor Ålander. ATÅ: Den där lilla stugan, ryggåsstugan där nere --- HA: Jaa, jaa! ATÅ: Var är den ifrån? HA: Hon är ifrån Egeby mä. Förr, inna hon flôttes, då låg ho utmä vägen där nere eller kanske räktorn så nån gång där nere, vi va visst å såg på na, minns ja. Å sen har ho ligget där hemmä ve gården. Se dä va hele bynn lå där ôppe, så dä va mellagårn, kalles dä där. Å sen --- dä vart --- han feck lâv å å å å gå ifrå sin gårl, å då feck han bygge där nere å fick jorl utav min farfar. Så han flôtte dit å så ---, dä har stått rysligt länge. Dä finns --- dä va gamlä bräder sôm va sôm står på fjortonhunnretalet årtal. ATÅ: Fjortonhundratalet? HA: Jaha dä va dä dä, så gammelt, men dä har nog flôtt, följt mä. Men dä va i ett uthus, sôm a inte ville, att dä skulle mä, utan dä va i ett brä --- e plankä sôm va inhugget. Ja har den där la jag för sig hemmä, så den finns hemmä, fast dä inte är bare tyret. ATÅ: Bodde det folk i den, innan den kom hit? HA: Jaha, dä gjorde dä, men ho sto öde en nåra år. Han va tôrpärä hemmä han där --- å å å så han geck å arbetede, men sen do ho gumma, hans husträ, å sen feck han flôtte te, te en sôn, å sen vart ho öde, så ropa ja in na, ga hunnra banko, hunnrafämti kroner för den. Å sen jorl ja na i årning. Så ho va där sôm ett museum mä. Ja hade lite gamle möbler, för dä va lösöreauktion där, å där köpte ja in de gamle möblera där. Dä va bare te ställä in. Så dä va likedant, sôm dä vart förut. ATÅ: Den där loftboden, såm finns därnere, var är den ifrån? HA: Ja, dän ä ifrån ---, dä har ejäntlien dän där äldste, Anders Pärssân har, --- så dän ä nog âppsatt i början på sjuttonhunnratalet.

Från 299 kr

Bild 1:Familjen Wikander från Borås köpte tomt i Digesgård 1975.  Bild 2 o 3:Hösten 1976 var bygglovet klart och lantmäteriets folk utstakade för huset.  Bild 4:Under byggtiden bodde familjen Wikander i husvagn på tomten. Sommar som vinter. Här tar Lars Wikander det allra första spadtaget på det som ska bli ett sommarparadis.  Bild 5:Det börjar med raka diken där grunden ska gjutas. Familjens hund Simon hjälper till.  Bild 6:Rätsnörena spänns för att alla vinklar ska bli exakta.  Bild 7:Nu är det klart för gjutning. Vila med fika då gäster dyker upp.  Bild 8:Lars Wikander passar till armeringsjärnen för grundsulan  Bild 9:Den beställda betongen har kommit. Sonen Johan inspekterar.  Bild 10:Grundsulan är gjuten och kontrollmäts. Lars Wikander verkar nöjd med dess höjd.  Bild 11:Nu är det dags för att mura upp några varv av grunden. Birgitta Wikander har kört fram stenar.  Bild 12:Birgitta blandar cement till grundmuren.  Bild 13:Lars murar färdigt grundmuren med assistans av dottern Kajsa.  Bild 14:Under februarilovet 1977 väntar vi på det monteringsfärdiga materialet från Västkuststugan.  Bild 15:Västkuststugans lastbil anländer och förbereder avlastning.  Bild 16:Här lyfts väggarna ner från lastbilden.  Bild 17:Många detaljer till huset är det.  Bild 18:Tjärpapp läggs på grundmuren.  Bild 19:Syllarna läggs på och passas in.	  Bild 20:Bottenbjälklaget är klart och kontrollmäts. Innan dess hade snickarna från Västkuststugan kontrollmätt alla vinklar på grunden. Det var så exakt att de utbrast:

Bild 1:Familjen Wikander från Borås köpte tomt i Digesgård 1975. Bild 2 o 3:Hösten 1976 var bygglovet klart och lantmäteriets folk utstakade för huset. Bild 4:Under byggtiden bodde familjen Wikander i husvagn på tomten. Sommar som vinter. Här tar Lars Wikander det allra första spadtaget på det som ska bli ett sommarparadis. Bild 5:Det börjar med raka diken där grunden ska gjutas. Familjens hund Simon hjälper till. Bild 6:Rätsnörena spänns för att alla vinklar ska bli exakta. Bild 7:Nu är det klart för gjutning. Vila med fika då gäster dyker upp. Bild 8:Lars Wikander passar till armeringsjärnen för grundsulan Bild 9:Den beställda betongen har kommit. Sonen Johan inspekterar. Bild 10:Grundsulan är gjuten och kontrollmäts. Lars Wikander verkar nöjd med dess höjd. Bild 11:Nu är det dags för att mura upp några varv av grunden. Birgitta Wikander har kört fram stenar. Bild 12:Birgitta blandar cement till grundmuren. Bild 13:Lars murar färdigt grundmuren med assistans av dottern Kajsa. Bild 14:Under februarilovet 1977 väntar vi på det monteringsfärdiga materialet från Västkuststugan. Bild 15:Västkuststugans lastbil anländer och förbereder avlastning. Bild 16:Här lyfts väggarna ner från lastbilden. Bild 17:Många detaljer till huset är det. Bild 18:Tjärpapp läggs på grundmuren. Bild 19:Syllarna läggs på och passas in. Bild 20:Bottenbjälklaget är klart och kontrollmäts. Innan dess hade snickarna från Västkuststugan kontrollmätt alla vinklar på grunden. Det var så exakt att de utbrast: "Det var så noga utfört att det måste ha varit en amatör som gjort det!" Bild 21:De första väggarnas reses. Bild 22:Huset tar form. Bild 23:Takstolarna på plats med hjälp av Västkuststugans två montörer. Bild 24:Väggarna stagas. Bild 25 o 26:Ena gavelspetsen är på plats och fästes. Bild 27:Bengt Bäck, granne i Digesgård, hjälpte till med snickerierna. Bild 28:Takteglet kommer på. På insidan läggs isolering, golv och innertaket får bräder. Bild 29:Inredningen väntar på att bäras in och monteras. Bild 30:Resultatet. Senare monterades också garaget. År 2011 bor familjen fortfarande i huset.

Från 299 kr

Detta ställe kan ha sitt ursprung i ett båtsmanstorp. På 1690-talet bodde på Stora och Lilla Bjärges förutom gårdsparternas folk även båtsmännen Lars Tulpan med hustru Lisbeth Hybbertzdotter och Oluf Smacka med hustru, de sista benämnda allmosehjon, vilket troligen betyder att de då var så gamla att de inte kunde försörja sig själva. Omkring 50 m norr om denna boplats finns ett vattenställe, som alltid håller vatten kallad Smacksaud. Namnet bör gå tillbaka på Oluf Smacka och tyda på att källan tillhörde hans boplats.

Förste kände ägare till denna boplats var Lars Laurell född 1814, gift 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl, född 1817 på Näs. Hustrun, Laurellsmor kallad, var läskunnig och lärde barn att läsa innan skolundervisning hade kommit igång. Vilka deras barn var och vart de tog vägen är okänt. När Laurellsmor blivit änka flyttade pigan Olina Östman född 1857 kommen från Bjärges Östmans ställe dit och hon ärvde Laurellsmors ställe efter henne. Olina gifte sig 1893 med Alfred Öberg född 1864 på Näs.

Manbyggnaden t v består av två byggnadskroppar i vinkel. Delen med gaveln hitåt är en enkelstuga i sten, till formen mycket lik ett båtsmantorp, se Bild 593. Alfred Öberg uppförde sedan ett bakbygge innehållande kök och två kammare samt en farstu med farstukvist. T h syns ladugården med vinkelbyggd ladugård i sten och trä under halmtak som Alfred också hade byggt. Stället innehade under Olina och Alfreds tid 7 hektar jord, stora byggnader för så lite mark. Enda barnet dottern Ada Karolina gifte sig 1917 till Hall, året efter sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve Edvard Carlssons part. Vart Öbergs tog vägen är inte känt. Byggnaderna finns kvar idag, men den vinkelbyggda ladan och en bit av ladugården är rivna sedan länge.

Stället ligger uppe på Ancyllusvallen, potatisåkern i förgrunden lutar upp mot manbyggnaden och bakom husen lutar marken åt andra hållet. Det här är magra grusiga jordar. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att det var åkrar här för mindre än 100 år sedan.

Detta ställe kan ha sitt ursprung i ett båtsmanstorp. På 1690-talet bodde på Stora och Lilla Bjärges förutom gårdsparternas folk även båtsmännen Lars Tulpan med hustru Lisbeth Hybbertzdotter och Oluf Smacka med hustru, de sista benämnda allmosehjon, vilket troligen betyder att de då var så gamla att de inte kunde försörja sig själva. Omkring 50 m norr om denna boplats finns ett vattenställe, som alltid håller vatten kallad Smacksaud. Namnet bör gå tillbaka på Oluf Smacka och tyda på att källan tillhörde hans boplats. Förste kände ägare till denna boplats var Lars Laurell född 1814, gift 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl, född 1817 på Näs. Hustrun, Laurellsmor kallad, var läskunnig och lärde barn att läsa innan skolundervisning hade kommit igång. Vilka deras barn var och vart de tog vägen är okänt. När Laurellsmor blivit änka flyttade pigan Olina Östman född 1857 kommen från Bjärges Östmans ställe dit och hon ärvde Laurellsmors ställe efter henne. Olina gifte sig 1893 med Alfred Öberg född 1864 på Näs. Manbyggnaden t v består av två byggnadskroppar i vinkel. Delen med gaveln hitåt är en enkelstuga i sten, till formen mycket lik ett båtsmantorp, se Bild 593. Alfred Öberg uppförde sedan ett bakbygge innehållande kök och två kammare samt en farstu med farstukvist. T h syns ladugården med vinkelbyggd ladugård i sten och trä under halmtak som Alfred också hade byggt. Stället innehade under Olina och Alfreds tid 7 hektar jord, stora byggnader för så lite mark. Enda barnet dottern Ada Karolina gifte sig 1917 till Hall, året efter sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve Edvard Carlssons part. Vart Öbergs tog vägen är inte känt. Byggnaderna finns kvar idag, men den vinkelbyggda ladan och en bit av ladugården är rivna sedan länge. Stället ligger uppe på Ancyllusvallen, potatisåkern i förgrunden lutar upp mot manbyggnaden och bakom husen lutar marken åt andra hållet. Det här är magra grusiga jordar. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att det var åkrar här för mindre än 100 år sedan.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår